Karl Sigfrid (M).

Det är inte politikerna som ska kvalitetsgranska sina egna granskare.

Karl Sigfrid

Idag lägger EU-Kommissionen fram ett förslag om hårdare lagstiftning mot kreditvärderingsinstituten. Bland annat vill Kommissionen göra det möjligt att stämma kreditvärderingsinstitut om deras rapporter anses åsamka skada. De vill också reglera hur kreditvärderingsprocesserna ska gå till. Konsekvenserna av ökad EU-kontroll skulle bli att betygens trovärdighet förstörs, och det skulle medföra en oacceptabel begränsning av yttrandefriheten.

Istället för att ta sig an skuldproblematiken ger sig EU på budbäraren. När EU:s medlemsstater ska förhandla om lagstiftning mot kreditvärderingsinstitutens nuvarande arbetssätt hamnar vi i en märklig situation där att länder som Grekland, Italien och Frankrike får vara med och påverka vad än så länge oberoende organisationer ska få säga och inte säga om det egna landets kreditvärdighet. En inte alltför vild gissning är att skuldtyngda länder med misskötta ekonomier kommer att vilja införa kraftiga begränsningar av vilka slutsatser kreditvärderingsinstituten får publicera.

EU-Kommissionens ordförande José Manuel Barroso reagerade i somras på att kreditvärderingsinstitutet Moody's nedgraderade hans hemland Portugal, och hävdade då att Moody's inte tillför något av värde utan "bara sprider osäkerhet.” Han antydde samtidigt att analyserna snedvrids av att de stora värderingsinstituten har sitt säte utanför Europa.

Ett regelverk för hur granskningarna ska gå till – utformat av dem som ska granskas – kan aldrig leda till större trovärdighet. Särskilt inte i ett läge då räntorna på flera Europeiska länders statspapper är starkt beroende av kreditvärderingsinstitutens betyg.

EU-Kommissionen vill upprätthålla den nya ordningen med hjälp av civilrättsliga verktyg. Företag och länder som anser att de lider skada på grund av ogrundade analyser ska kunna stämma kreditvärderaren. Det är som om Saab kunde begära ersättning om de anser att en negativ recension av den senaste bilmodellen är dåligt underbyggd.

De EU-länder som vill kontrollera kreditvärderingsinstituten hänvisar till misstag av det slag som Stardard and Poor's begick när de för några dagar sedan gav felaktig information om Frankrikes kreditbetyg på sin hemsida. Incidenten kom som på beställning för EU-Kommissionen, som redan tidigare har varit missnöjd med kritiska analyser av eurozonen.

Ytterst är kreditvärderingsinstitutens rätt att göra självständiga värderingar en fråga om yttrandefrihet. En begränsning av den rätten bör Sverige, som yttrandefrihetens främsta förespråkare i Europa, utmana i EU-domstolen.

Om ett enskilt institut alltför ofta gör felaktiga bedömningar av staters ekonomi är det upp till marknadens aktörer att avgöra om de fortfarande vill grunda sina beslut på dessa bedömningar. Det är inte politikerna som ska kvalitetsgranska sina egna granskare.

KARL SIGFRID (M)

riksdagsledamot