Ola Pettersson och Torbjörn Hållö

När det gäller anställda på riskkapitalbolag, en av Sveriges mest välbetalda yrkesgrupper, gäller tydligen inte de vanliga spelreglerna.

Ola Pettersson och Torbjörn Hållö

I torsdags presenterade finansminister Anders Borg en ny modell för beskattning av riskkapitalister, det vill säga personer som arbetar som tjänstemän på riskkapitalfonder. Förslaget rönte väldigt begränsad uppmärksamhet, trots sitt uppseendeväckande innehåll.

Anders Borgs förslag innebär att personer som arbetar med riskkapital ska betala en lägre skattesats än andra med motsvarande lön. Faktum är att de högsta tjänstemännen inom riskkapitalbranschen, om förslaget blir verklighet, ofta kan komma att betala en lägre marginalskatt än de personer som arbetar som assistenter och vd-sekreterare på riskkapitalbolag. Borgs riskkapitalskatt har nämligen en regressiv konstruktion, vilket innebär att den effektiva skattesatsen blir lägre ju högre inkomster du har.

I dag är det vanligt att de som arbetar som tjänsteman på en riskkapitalfond, vid sidan av sin grundlön, får del av avkastningen när den överstiger ett visst tröskelvärde. Det är praxis i branschen att denna andel uppgår till cirka 20 procent. För framgångsrika riskkapitalfonder är denna vinstandel, ” carried interest” på engelska, merparten av den totala ersättning som utgår till den som arbetar med investeringar.

Enligt Skatteverket ska vinstandelen beskattas som inkomst av tjänst. Det betyder att den som arbetar inom riskkapitalbranschen, precis som höginkomsttagare inom andra branscher, ska betala cirka 57 procents marginalskatt. Man kan naturligtvis diskutera hur hög marginalskatten bör vara i Sverige. Men LO-ekonomernas syn är att den som arbetar med riskkapital ska betala samma statliga skatt som andra med motsvarande lön.

Flera kända riskkapitalister motsätter sig att de ska behöva betala ordinarie skatt på sin lön. Istället anser de att deras rådgivningsarbete endast ska beskattas med 25 procent. Riskkapitalisternas tolkning är inte rimlig. Full skatt bör betalas oavsett om det kallas lön, bonus eller vinstandel. Att lönen kan uppgå till mångmiljonbelopp hindrar inte att den bör ses som ersättning för en utförd tjänst. Låt oss påpeka att vanliga löntagare betalar full skatt i de fall deras företag eller organisationer väljer att dela ut bonus eller göra någon form av vinstdelning.

Anders Borg har valt att gå riskkapitalisterna till mötes och vill nu införa en särlagstiftning för dem som jobbar med riskkapital. Det förslag Anders Borg presenterade i torsdags innebär att dessa mycket välbetalda individer kommer få marginalskatten sänkt från cirka 57 procent till 30 procent.

Enligt Anders Borg kommer skattesänkningen att ge staten en ökad skatteinkomst om 100 miljoner kronor. Anders Borgs beräkning är inte rimlig. De ökade intäkterna bygger på att finansdepartementet har valt att kostnadsberäkna de offentligfinansiella effekterna utifrån vad riskkapitalisterna själva anser att de ska betala i skatt, nämligen 25 procent. Så istället för att beräkna förlusten av att sänka skatten från 57 procent till 30 procent så har Anders Borg beräknat vinsten av att höja skatten från 25 procent till 30 procent. Konsekvensen av den använda beräkningsmodellen är att förslaget ger sken av att öka skatteintäkterna, när det egentligen kraftigt minskar intäkterna.

I dag driver Skatteverket flera ärenden mot riskkapitalister som har försökt undvika eller minimera skatten på vinstdelningen. Enbart det fall som rör de tidigare ledande befattningshavarna på riskkapitalbolaget Industrikapital uppgår till flera hundra miljoner kronor. De totala kraven på tidigare eller nuvarande tjänstemän i riskkapitalbolag uppgår till miljardbelopp.

Det är naturligtvis obehagligt att få sin deklaration underkänd av Skatteverket. Normalt är det inget som en finansminister anser sig ha skäl att lägga sig i. När det gäller anställda på riskkapitalbolag, en av Sveriges mest välbetalda yrkesgrupper, gäller tydligen inte de vanliga spelreglerna. Det är anmärkningsvärt.

Vi vill att Anders Borg svarar på följande två frågor:

• Varför ska riskkapitalister betala lägre marginalskatt än alla andra höginkomsttagare?

• Hur kan förslaget öka de offentliga intäkterna när marginalskatten de facto sänks från cirka 57 procent till 30 procent?

OLA PETTERSSON

chefsekonom LO

TORBJÖRN HÅLLÖ

LO-ekonom