Folkpartisten Birgitta Rydberg (31/5) argumenterar emot förslaget om gårdsförsäljning. Min första reflektion är att det alltid klingar illa när liberala politiker tar ställning emot frihetsreformer och försvarar statliga monopol med hänvisning till att människor inte vet sitt eget bästa.
Rydberg skrämselpropaganda är både osaklig och osmaklig.
Per Ankersjö
Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är ett tämligen litet, men dock ändå ett steg i frihetlig riktning när det gäller att myndigförklara svenska folket.
I Sverige finns möjlighet att utveckla exklusiva, spännande och välsmakande viner och drycker som kan bidra till turism och tillväxt i berörda branscher. När Rydberg drar paralleller till den amerikanska vapenlobbyn blir det inte bara löjligt, det är också ett slag i ansiktet på en fantastisk växande svensk gastronomibransch.
Det handlar om att tillåta en småskalig produktion som kommer att vara behäftad med krav på omfattning och former för försäljningen. När Rydberg målar upp sitt scenario med ”världens alla alkoholtillverkare” som ska komma hit och öppna butiker på landsbygden förs tankarna till debatten om social turism för några år sedan. Skrämselpropaganda som är både osaklig och osmaklig.
Det ytterst blygsamma förslaget om gårdsförsäljning kommer inte att leda till mer än att vi svenskar och hitresta turister köper alkoholhaltiga produkter som har högre kvalitet och är dyrare.
Som jämförelse skulle knappast någon få för sig att storhandla exklusiva ostar på gårdsbutiker i stället för att köpa hushållsost på Konsum. De som bara är ute efter alkoholen kommer precis som i dag att vända sig till närmaste systembolag och, tyvärr, de olagliga alternativen, som försvararna av dagens politik så ofta förtränger.
Motståndarna till gårdsförsäljning är rädda för att om svenska folket får smaka på frihet så kommer de att vilja ha mer. De vill inte ha gårdsförsäljningen eftersom de inte vill ha den debatten. Det är fegt.
PER ANKERSJÖ (C)
ordförande för Stockholmscentern
