Under årtionden har socialdemokratiska regeringars utnämningspolitik kritiserats. Myndighetschefer har utnämnts efter en sluten process och påfallande ofta har uppdragen tillfallit aktiva socialdemokrater, vanligen män. Alliansen gick 2006 till val på att förändra detta. ”Regeringen bör säkerställa öppenhet och insyn i rekryteringsprocesser till höga poster”, skrev nyligen Lars-Göran Engfeldt, Transparency International (DN 8/2). Konstitutionsutskottets nyligen presenterade uppföljning av utnämningspolitiken visar att alliansen levererat just detta.
Vi välkomnar Transparency Internationals granskning, men utnämningspolitiken är redan under reformering. Myndighetschefer rekryteras inte längre inom en sluten elit. Alla har en chans att anmäla intresse för höga statliga tjänster, kompetens är avgörande vid tillsättandet. Andelen utsedda myndighetschefer med politisk bakgrund har minskat från 27 procent med S-regeringen till numera 15 procent – eller ännu mindre.
Stadigt färre utnämningar av personer med politisk bakgrund, en jämn fördelning mellan kvinnor och män och en ny, öppnare rekryteringsprocess. Det är resultatet efter fem år med alliansens utnämningspolitik.
1940 tillträdde den första chefen för den myndighet som nu kallas Arbetsförmedlingen, Arthur Thomson. Han var riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han efterträddes av Karl Johan Olsson, riksdagsledamot (S). Sedan kom Gustav Vahlberg, vice ordförande i LO. Bertil Olsson (S) tog över och därefter kom Bertil Rehnberg (S), följd av Allan Larsson, sedermera finansminister (S). 1990 kom Göte Bernhardsson, utredare (S). 1997-1999 hette chefen Bosse Ringholm, senare finansminister (S). Fram till 2005 tjänstgjorde sen Anders L. Johansson från LO. 2005-2008 var det Bo Bylund, tidigare statssekreterare (S).
Svenska, socialdemokratiska män styrde Arbetsförmedlingen i närmare sju årtionden. Nu är det slut med det. Sedan 2008 ligger den makten hos Angeles Bermudez-Svankvist. Hon är kvinna, hon är född i ett annat land än Sverige och hon är inte partipolitiskt aktiv. Dessutom är hon ett resultat av den nya utnämningspolitiken.
Tidigare sköttes utnämningen av de statliga myndighetscheferna bakom stängda dörrar av en snäv krets med statsministern i spetsen. Alliansen har öppnat, breddat och professionaliserat rekryteringsprocessen. Generaldirektörsposterna är inte längre reserverade för en privilegierad krets av personer som känner statsministern eller någon medarbetare. Befattningar som myndighetschefer annonseras ut öppet och inför varje rekrytering upprättas en kravprofil.
Konstitutionsutskottet granskar regelbundet hur regeringen utövar utnämningsmakten, bland annat hur stor andel av de utnämnda som har politisk bakgrund. Om en hög andel har politisk bakgrund, och varit aktiva i ett och samma parti, kan det tyda på att regeringen tagit otillåten hänsyn till politiska lojaliteter.
Årets granskning är särskilt intressant. Den omfattar 2001–2011, vilket innebär fem år med socialdemokratisk utnämningspolitik och fem år med alliansen. En tydlig trend är att andelen utnämnda myndighetschefer med politisk bakgrund har minskat kraftigt.
Åren 2001–2006 utsåg den socialdemokratiska regeringen 182 chefer för myndigheter i Sverige. 49 av dem, 27 procent, hade politisk bakgrund. Alliansregeringen har till och med september 2011 utsett 177 myndighetschefer, varav 26 med politisk bakgrund, knappt 15 procent och andelen fortsätter att sjunka. Lägger man ihop åren 2010 och 2011 var andelen ännu lägre, under 10 procent. År 2010 hade 1 av 31 utnämnda myndighetschefer politisk bakgrund. Att ha politisk bakgrund kan ge erfarenheter som är sakligt viktiga för en myndighetschef, men om en hög andel av myndighetscheferna har varit heltidspolitiker ger det intrycket att regeringen i hög grad rekryterar inom en privilegierad grupp personer i regeringens närhet.
En annan tydlig trend är att andelen kvinnor av de nyutsedda myndighetscheferna ökat kraftigt. För första gången har en svensk regering nått en i det närmaste exakt jämvikt mellan kvinnor och män som utnämns till myndighetschefer, 47 procent kvinnor och 53 procent män. Det ska jämföras med 38 procent kvinnor och 62 procent män under de fem S-åren.
Årtionden av slutenhet är över. ”Öppenhet och insyn i rekryteringsprocesser till höga poster i staten kan leda till förtroende”, menar Transparency International och vi instämmer. Fler kvinnor, öppnare rekryteringar och färre personer med politisk bakgrund på statliga toppjobb är facit efter fem år med alliansen.
PER BILL (M)
vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott
ANDREAS NORLÉN (M)
riksdagsledamot i konstitutionsutskottet
KARIN GRANBOM ELLISON (FP)
riksdagsledamot i konstitutionsutskottet
PER-INGVAR JOHNSSON (C)
riksdagsledamot i konstitutionsutskottet
TUVE SKÅNBERG (KD)
riksdagsledamot i konstitutionsutskottet
