Färre universitet i Norge

Drastiska förslag lades igår fram i Norge för att möta pågående och kommande konkurrens inom högre utbildning och forskning. Debatten är redan het i Norge. Dagens norska lärosäten konkurrerar precis som de svenska om studenter, lärare, forskare, forskningsresurser och status.

Samtidigt har lärosätena betydelse för ekonomisk tillväxt och välfärd, liksom för landets kulturella och sociala utveckling.

Utredningsförslaget innebär att antalet lärosäten reduceras till en fjärdedel, från 38 till 8–10. Detta sker för att åstadkomma en ökad konkurrenskraft gentemot andra länder.

Medlen är koncentration av viss utbildning och forskning, framför allt dess planering och ledning, utvecklad arbetsfördelning både mellan och inom lärosätena samt en starkare profilering av lärosätena.

Reduceringen ska ske genom en dialog mellan lärosätena och den norska regeringen.

Därtill föreslår utredningen en ökad satsning på flexibel undervisning för att nå studerande oberoende av bostadsort.

Utredningen försöker därmed finna en balans mellan starka utbildnings- och forskningsmiljöer och tillgänglighet till utbildning och geografisk spridning.

All forskarutbildning i Norge ska framöver organiseras i forskar­skolor. Det innebär att alla forskarutbildningsmiljöer automatiskt kommer att bli en del av en större helhet.

Därtill ska universiteten ha en samlad plan för att prioritera och lokalisera forskarutbildningen.

Oavsett om antalet lärosäten kommer att reduceras anser utredningen att organiseringen i forskarskolor är nödvändig för att inte miljöerna för utbildningen ska bli alltför många och alltför små.

Universitetsbegreppet är mycket varierande i olika länder. European University Association har kommit fram till att begreppet universitet bör förbehållas lärosäten som bedriver forskarutbildning.

Detta tolkas i utredningen som att det räcker med en forskarutbildning för att benämnas universitet, inte fyra som nu gäller i Norge.

Kriterierna för att benämnas universitet föreslås inte vara knutna enbart till rätten att bedriva forskarutbildning, utan också till strängare krav på stabilitet i utbildningen samt en minimistorlek på lärosätet.

Förslaget om färre lärosäten leder sannolikt till att det framöver endast kommer att finnas universitet i Norge. Anledningen är att skillnaden mellan universitet och högskolor har minskat mycket under senare år. Det har då varit öppet för högskolor att bli ackrediterade som universitet om de har erövrat rättigheter att utfärda doktorsexamen inom fyra discipliner samt masterexamen inom fem.

Ett antal högskolor har därmed ­redan blivit universitet. Skillnaden mellan olika universitet är idag lika stor som skillnaden mellan universitet och högskolor.

Den utveckling som utredningen ser framför sig fram till 2020 är, om inga förändringar sker, en drastisk ökning av antalet högskolor som omvandlas till universitet.

Våra nordiska grannläder Norge, Danmark och Finland har nu tre olika metoder för att omstrukturera den högre utbildningen i syfte att stärka det egna landets position i den internationella konkurrensen.

Hösten 2007 förordade universitetskansler Anders Flodström en kraftig minskning av antalet universitet i Sverige. Men hans idéer omfattade inte högskolorna.

Högskolornas roll i den svenska högskolepolitiken föreslås i Resursutredningen vara klart åtskild från universiteten och ha fokus på utbildning.

Den norska utredningens huvudförslag är tvärt om att högskolorna försvinner. Sveriges linje är att överlåta till lärosätena själva att ta initiativ till omstruktureringar.

I sydöstra Sverige har tre lärosäten tagit fasta på regeringens uppmaning genom sin samverkan i Akademi sydost. Därtill har Högskolan i Kalmar och Växjö universitet beslutat ansöka hos regeringen om att bilda ett nytt gemensamt universitet.

Förhoppningen är att även Blekinge Tekniska Högskola ska ansluta sig till det nya universitetet.

Vilket blir nästa drag i Sverige?

AGNETA BLADH

rektor vid Högskolan i Kalmar. Agneta Bladh har under ett och ett halvt år varit ledamot i det norska Stjernöutvalget, en norsk statlig utredning för en ny struktur i högre utbildning (NOU 2008:3).