När man läser Bitte Assarmos ­artikel på SvD Brännpunkt den 5 april förstår man att hon är arg.

Arg på att, som hon upplever det, de kristna kränks i svensk debatt medan muslimer, judar, hinduer och buddister stryks medhårs. Arg på att många varnar för islamofobi, medan ingen tycks reagera på förföljelse av kristna.

Och sedan är hon arg på mig och Leif Pagrotsky. Vi sägs ha ”sanktionerat attacker på kristendomen” genom ”plumpa uttalanden”. Exempel ges emellertid inte.

Jag har aldrig velat kränka någon, och jag tror det är svårt att hitta ”plumpa uttalanden” från min sida i de inlägg jag gjort om religionens roll i samhället. Men jag har kritiserat både kristen och muslimsk fundamentalism, och jag har varnat för att använda ­religiösa argument i en politisk debatt.

Det är ingen tillfällighet att jag har åsikter om detta. Som folkhälsominister stötte jag många gånger i internationella sammanhang på hårt religiöst motstånd, framför allt i frågor som rör sexualitet.

Motståndet finns i alla världsreligioner, men katolska kyrkan, USA:s moralkonservativa rege­ring och, på den muslimska sidan, Iran utmärkte sig särskilt.

För mig är det barbariskt att motarbeta kondomanvändning i en värld där 40 miljoner människor bär på hiv, och där uppemot fem miljoner människor nysmittas varje år. Och det är grymt och omänskligt att förfölja läkare som utför aborter, i en värld där över 70000 kvinnor dör varje år av illegala aborter.

Jag ger mig inte in i Assarmos ­debatt om vilken av världsreligionerna som vid en jämförelse kommer sämst ut. Jag har bara dragit en slutsats: religion och politik ska hållas isär. Ett samhälle som baserar sin lagstiftning på religiösa föreställningar kommer snart att skapa oerhörda konflikter och hamna ofantligt fel i en rad etiska dilemman.

Därför måste vi arbeta för ett fortsatt sekulärt samhälle, där alla får ha sin tro men där politik och religion inte blandas samman.

Bland annat av det skälet har jag också engagerat mig i en av Sveriges snabbast växande folkrörelser, Humanisterna.

Fotnot: Under tre dygn kom det över 2 000 kommentarer på nätet efter Bitte Assarmos inlägg om kristofobin.