Ska eleverna som går ut ur grundskolan veta att Rom är huvudstad i Italien och att Paris är det i Frankrike? Ska de kunna skilja på Skåne och Lappland? Ska de veta att Japan är ett land i Asien? Ja, svarar jag. Detta tillhör allmänbildning och i skolan ankommer det på ämnet geografi att ge eleverna dessa faktakunskaper.

Jag får hård kritik för detta i en artikel (Brännpunkt 11/11) av en rad ämnesexperter som åt Skolverket tagit fram förslag till nya kursplaner. De kallar min inställning "gammaldags" och "etnocentrisk". I stället för att kunna fakta, menar kritikerna, ska geografiämnet ge förståelse för hållbar utveckling, klimatförändringar och globalisering.

Men faktakunskaper och förståelse för helheten är inte motsatser. Hur ska man kunna förstå växthuseffektens påverkan på jordklotet om man inte vet ungefär vad Arktis och Sahara är? Hur ska man förstå världspolitik utan att förstå ord som "Washington", "Ryssland" och "Mellanöstern"? Att känna till att Kina och Indien är länder i Asien underlättar när man ska diskutera globaliseringen.

Självfallet räcker det inte med faktakunskaper i skolans orienteringsämnen. Expertgruppen föreslog ett 30-tal delmål i den nya kursplanen för geografi. Huvuddelen har fastställts av regeringen. De behandlar till exempel förståelse för livsmiljöer, klimatförändringar och orsaker till att folk flyttar.

Men regeringen har lagt till mål i kursplanen för geografi om att elever även ska ha vissa faktakunskaper i geografi. Till exempel, för mellanstadiet, namn och läge på Europas länder. Och i högstadiet viktigare länder, hav, öknar och storstäder i övriga världen. Det är dessa tillägg som upprör kritikerna.

Hos det pedagogiska etablissemanget finns ofta en panisk rädsla att uppfattas som gammaldags. Att "rabbla kunskaper" anses inte modernt. Men jag menar att faktakunskaper, till exempel namn på huvudstäder, satsdelar, kroppsdelar och viktigare kungar eller kompositörer ger oss ett nät av baskunskaper i olika ämnen som gör att vi kan relatera olika kunskaper till varandra och lättare tolka samband och helheter.

Det finns ingen motsättning mellan att kunna fakta och ha förståelse för de stora sammanhangen. Tvärtom är faktakunskaper en förutsättning för vidare förståelse.

JAN BJÖRKLUND (FP)

utbildningsminister