Ett av de mörkaste kapitlen i Europas historia började skrivas under kvällen den 9 november 1938. Då förstörde och vandaliserade nazister i hela Tyskland hundratals synagogor och tusentals affärer ägda av judar. Denna natt av krossat glas betraktas som startskottet på Förintelsen av judar, romer, homosexuella och andra grupper som inte hade en plats i det tredje riket. Sjuttiotvå år efter Kristallnatten kan vi tyvärr konstatera att främlingsfientliga partierna åter har lyckat etablera sig i hela Europa.

Grupper med extrema politiska åsikter som använder sig av våld utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhällets grundläggande värderingar. Drygt 1400 personer har under de senaste tio åren i Sverige dömts eller misstänkts för politiskt motiverade brott. Problematiken har förekommit i så gott som hela landet, både i storstadsområden och på landsbygden.

Sveriges kommuner har en nyckelroll som behöver förtydligas när det gäller att motverka grogrunder för extremism. I dag lanserar därför Sveriges Kommuner och Landsting en sammanställning, som har finansierats av regeringen, med flera framgångsrika exempel på hur man på lokal nivå kan förebygga och bemöta våldsbejakande politisk extremism. Exemplen tar upp vitmaktgrupperingar, vänsterautonoma grupper och islamistisk extremism.

Ett exempel är orten Deje i Värmland. I september 1995 samlades där 400 högerextremister för en vitmaktkonsert. Närvaron av högerextrema personer medförde en dramatisk ökning av våld och kriminalitet i det lilla samhället, och som en reaktion bildades Brottsförebyggande Centrum i Värmland som riktade preventiva insatser mot personer i vit maktmiljön. Genom samordning av samhällets alla resurser effektiviserade Värmland sitt brottförebyggande arbete.

Tre erfarenheterna som kännetecknar framgångsrika lokala insatser mot våldsbejakande politisk extremism är:

• Vara uppdaterad på situationen i kommunen.

Lokala analyser av vilka grupperingar och tendenser som finns samt problem som kan komma att uppstå, är en förutsättning för att motverka politisk våldsbejakande extremism.

• Bygga på den verksamhet som redan finns.

En av de främsta framgångsfaktorerna är förmågan att använda befintlig kompetens och upparbetade relationer på ett effektivt sätt. Att börja i det lilla är bättre än att invänta resurser att starta någon ny verksamhet för att motverka och förebygga politisk extremism.

• Sätta individen och inte ideologin i centrum.

Många av de lokala insatserna genomsyras av ett perspektiv som fokuserar på den enskilde individens talanger och insatser för att hjälpa personen till en meningsfull sysselsättning.

Det är med viss oro vi har tagit del av den färska studie av svenska gymnasieungdomars tolerans som Forum för levande historia presenterade den första november. Studien är utförd på 154 skolor och synliggör attityder mot judar, romer, muslimer, homosexuella och invandrare generellt. Det finns en kärna av omkring 20 procent av de unga som uttrycker tydligt intoleranta attityder, det handlar framför allt om pojkar från socioekonomiskt marginaliserade hem. När det gäller judar, romer och muslimer är hälften av ungdomarna osäkra på sina åsikter. Gruppen som har ambivalenta attityder är mycket stor vilket kan komma att bli problematiskt. Det är tydligt att behovet av att arbetet med grundläggande värderingar i skolan inte får underskattas.

Regeringen har under den gångna mandatperioden genom flera utredningsuppdrag skaffat sig en god bild om höger- och vänsterautonoma grupperingar i Sverige. Vi behöver ökad kunskap om hur problembilden ser ut inom den våldsbejakande extremistiska islamismen, och därför har regeringen uppdragit åt Säkerhetspolisen att sammanställa en rapport som innehåller en nationell helhetsbild av hur situationen ser ut i Sverige. Uppdraget kommer att redovisas i december 2010.

Våldsbejakande politisk extremism utgör ett hot mot demokratin och är inte endast en angelägenhet för regeringen eller staten. De brottsbekämpande myndigheternas insatser måste på ett mer effektivt sätt kompletteras med insatser på lokal nivå. Kommunerna måste bli en av de främsta aktörerna när det gäller det viktiga förebyggande arbetet mot våldsam extremism och radikalisering.

ANDERS KNAPE

ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

BIRGITTA OHLSSON (FP)

EU-minister med ansvar för demokratifrågor