Annika Lundius och Björn Lindgren

I land efter land ser vi nu hur regeringar försvagas eller förlorar makten eftersom de har tappat väljarnas förtroende.

Annika Lundius och Björn Lindgren

Bläcket har nu torkat på överenskommelserna som skrevs under på det senaste toppmötet. Än en gång köpte sig politikerna mer tid. Tid som med största sannolikhet behövs, för även denna gång lyser tillväxtfrågorna för stärkt konkurrenskraft med sin frånvaro. Europas politiker kan göra mer för att öka tillväxten, de måste göra mer för att Euron och Euroländerna ska återvinna marknadernas förtroende.

Den 1 juli 2009 upphävdes apoteksmonopolet i Sverige, och några månader senare tilläts försäljning av receptfria läkemedel i handeln. Konkurrensverket utvärdering konstaterar att antalet apotek ökade med 22 procent på 18 månader. Apoteksmonopolet blev på kort tid en konkurrensutsatt marknad med 23 apoteksoperatörer, med såväl svenska som utländska ägare. Idag konkurrerar större kedjor och mindre aktörer som har ett eller några få apotek.

Detta exempel illustrerar hur borttagande av offentliga monopol och avregleringar av marknader kan ge snabb effekt på såväl sysselsättning och investeringar. Även utländskt kapital strömmar in till landet.

OECD gjorde en omfattande utvärdering av 30 års reformerfarenheter i årets Going for Growth. Där dras slutsatsen att full effekt av strukturreformer tar viss tid, de medför sällan några nackdelar och oftast, vilket är viktigast, kommer en del vinster redan på kort sikt. De positiva effekterna av apoteksavregleringen är således inte en ”one hit wonder”.

Den reformväg som svensk politik slog in på under stora delar av 90- och 00-talen har gjort stor skillnad i många branscher. Utökad konkurrens inom till exempel taxi, elproduktion, väg- och järnvägstransport och telekommunikation har gett oss stora fördelar och stimulerat till investeringar.

Nyligen genomlystes effekterna av de svenska reformerna i en bok skriven av Magnus Henreksson och Andreas Bergh. De konstaterar att sänkta offentliga utgifter kan ha bidragit med så mycket som 0,5 till 1 procent på den årliga potentiella tillväxten. Tillväxteffekter från ökad konkurrens kan adderas ovan på detta.

De svenska erfarenheterna är en högst relevant förebild för hårt pressade Euroländer. Det har nu gått 45 månader sedan Lehman Brothers gick i konkurs och 26 månader sedan IMF och EU presenterade det första räddningspaketet till Grekland. Allt sedan dess har den politiska diskussionen inbegripit två delar. Att lösa finansiering av budgetunderskott och skulder för länder som inte klarar det själva samt att enas om en ny fiskal regelstruktur för EU- och Euroländerna.

Denna tyska besparingslinje har varit högst nödvändigt för att undvika en kollaps för Euron. Men, det tycks också upptagit politikernas fulla tid och samtidigt urholkat politikernas förtroende, så att de har övergivit alla försöka att genomdriva tillväxtreformer. I land efter land ser vi nu hur regeringar försvagas eller förlorar makten eftersom de har tappat väljarnas förtroende.

Efter det senaste EU-toppmötet har trycket på att genomföra reformer minskat än mer. När fler länder kan få avlastning av skulder eller kreditlinor till ESM utan att det medför specifika handlingsplaner så bekräftas att EU-arenan inte kommer att prioritera tillväxtreformer framöver. Därför måste nu regeringar och de nationella parlamenten ta ett betydligt större ansvar.

Alla vet numera att hela eurosamarbetet kan stå på spel. Svenskt Näringsliv menar att en fungerande gemensam valuta är en naturlig del av EU-samarbetet och den inre marknaden. Därför räcker det inte att politiken endast koncentrerar sig på att sanera medlemsländernas budgetar. Detta måste kompletteras med åtgärder för att stärka länderna konkurrenskraft och sänka barriärer för konkurrens så att sysselsättning och investeringar kan lyfta.

Detta är beslut som de nationella regeringarna måste ta utan vidare fördröjning. Lärdomarna från Sverige och andra länder visar att reformerna under en lågkonjunktur bör utgå från följande:

• Ta bort offentliga monopol och annan regleringar som hindrar fritt marknadsinträde, speciellt för marknader som normalt har låga inträdeskostnader som t ex detaljhandel, taxi och restauranger.

• Minska den administrativa regelbördan för företag, förbättra besluts- och tillståndsprocesser för att starta företag och förenkla regelverket kring att anställa och säga upp personal.

• Gör ett skatteskifte från skatt på arbete till skatter som inte hämmar tillväxt och sysselsättning på samma sätt.

Reformer som bygger på dessa utgångspunkter bidrar till att det investeras mer, fler företag startas och fler vågar anställa igen. I de länder där regeringen på ett trovärdigt sett visar att de lyckas med en sådan entreprenöriell tillväxtagenda kan investeringarna öka långsiktigt på det sätt som inträffade i Sverige.

Vi är övertygade om att europeiska politiker kan göra mer för att kick-starta tillväxten i Europa. Avstår de från att försöka eller om de misslyckas medför det ett tungt bakslag i försöken att rädda euron.

ANNIKA LUNDIUS

vice vd Svenskt Näringsliv

BJÖRN LINDGREN

ekonom Svenskt Näringsliv