Ikväll (17 maj) röstar Europaparlamentets ekonomiutskott under ett extra möte i Strasbourg om ett av de viktigaste EU-direktiven som kommer att behandlas i utskottet under mandatperioden.
Den hårdare regleringen av riskkapitalfonder riskerar strypa Europa på kapital och bland annat ge försämrade placeringsmöjligheter för pensionsbolagen.
Direktivet skall reglera alternativa investeringsfonders förvaltare, vilken bland annat innefattar hedge- och riskkapitalfonder. Syftet med regleringen är främst att skydda professionella investerare och att eliminera systemrisker.
Vi liberaler har arbetat mycket hårt för att försöka skapa en balanserad lagstiftning, som ställer hårdare krav på fondbolagen, men som samtidigt inte skapar en överreglering. Under arbetet i parlamentet lade jag 65 ändringsförslag i ekonomiutskottet. I dessa ändringsförslag försvarar jag en öppen fondmarknad och en lagstiftning som skapar samma spelregler i hela Europa.
Jag har valt att inte stödja majoriteten i utskottet eftersom kompromissen i utskottet allvarligt riskerar att försämra Europas möjligheter att dra till sig kapital.
Den konservativa och kristdemokratiska partigruppen samt den socialdemokratiska partigruppen i ekonomiutskottet har valt att inte lyssna på oss liberaler och kommer att rösta för förslaget. Det innebär att förslaget med största sannolikhet kommer att röstas igenom. Förslaget skall också behandlas av finansministrarna när de träffas i Ecofin imorgon, tisdag.
Det finns allvarliga inslag av protektionism i förslaget, som särskilt vi liberaler vänder oss emot.
Direktivet försvårar och förhindrar fonder med hemvist utanför EU att marknadsföras och säljas inom EU. Det innebär att EU:s investerare inte tillåts att investera i fonder som har hemvist i länder utanför EU, såvida dessa länder inte uppfyller mycket stränga krav.
Det handlar om försäljning och marknadsföring av fonder hemmahörande i tredje land, bland annat i USA, Caymanöarna, Jersey, Guernsey och Bermuda. För många jurisdiktioner skulle det visa sig vara omöjligt att leva upp till dessa krav.
Effekten är att EU effektivt stänger ute en stor del av den globala finansiella finansmarknaden som pensionsfonder och andra investerare skulle behöva ha tillgång till.
Regleringen av så kallade tredjelandsfonder riskerar att leda till färre investeringar och mindre kapital till Europa, vilket betyder att europeiska fonder blir mindre intressanta att investera i.
Det finns också risk att USA inför begränsningar för europeiska förvaltare att investera i USA.
Direktivförslaget slår extra hårt mot svenska riskkapitalfonder (private equity-fonder) vilket i sin tur drabbar svenska entreprenörer som behöver riskkapital. 85 procent av det kapital som investeras i Sverige i Private Equity (onoterade bolag) är utländskt kapital och förslaget medför att andelen utländskt kapital till Sverige kommer att minska.
I dagsläget arbetar 180 000 personer i cirka 700 riskkapitalägda företag i Sverige, vilket motsvarar 7 procent av de anställda i den privata sektorn. Eftersom riskkapitalet fungerar som en katalysator i svensk ekonomi skulle det föreslagna direktivet göra det betydligt svårare för små och medelstora företag att växa sig större. Detta är allvarligt, eftersom det är i dessa företag som de framtida arbetstillfällena kan skapas.
Svenska pensionssparare kommer också att drabbas genom att pensionsbolagen får ökade kostnader. Riskkapitalinvesteringar spelar en viktig roll i många svenska pensionsförvaltares tillgångsportföljer och påverkar därför den framtida pensionen för många av Sveriges pensionssparare.
En studie genomförd i Nederländerna visar att det kan handla om så mycket som 6 procent högre kostnader för pensionstagarna för att bibehålla samma pensioner om direktivet blir verklighet.
Finanskrisen har visat stora brister i den globala tillsynen av finansmarknaderna. Också jag som liberal inser att vi behöver en bättre reglering.
Men detta får inte ske på ett obalanserat sätt som gör att vi riskerar ytterligare försvåra den europeiska tillväxtkraften. Bland annat måste vi ha pensionsspararnas intressen för ögonen när EU reglerar fonder och fondbolag.
Det är de svenska spararna som drabbas om fond- och pensionsbolagen tvingas till mer kostnadsdrivande administration. Högre kostnader för fond- och pensionsbolagen får pensionsspararna i slutändan tvingas att betala priset för i form av lägre pensioner.
Efter omröstningen i parlamentet i kväll kommer vi liberaler att arbeta för att kompromissen kommer att ändras inför omröstningen i plenum. Vi i den liberala gruppen kommer att försöka bilda allianser med andra partigrupper för att i slutändan hitta en bättre kompromiss, som på ett balanserat sätt uppnår säkrare villkor inom världens finanssystem och som samtidigt inte stryper Europa på kapital.
OLLE SCHMIDT
europaparlamentariker (fp), ledamot ekonomiutskottet
