Det sägs ofta att varje kris även medför möjligheter. Den pågående ekonomiska krisen tvingar oss att välja, och ett av dessa val rör forskning och dess finansiering. År 2000, satte Ni och Era föregångare upp som mål att EU skulle bli ”världens mest dynamiska kunskaps-baserade ekonomi år 2010”. Denna intention var ambitiös och ädel, men målsättningen har ännu inte uppnåtts.
Forskning kan hjälpa oss hitta svar på många viktiga problem som vi konfronteras med idag: nya sätt att utvinna energi, nya produkter och sätt att producera dessa, förbättrad förståelse för hur samhället fungerar och hur vi kan organisera det. Vi är bara i början på en revolutionerande ny förståelse för hur vår kropp fungerar vilket kommer att få vittgående positiva effekter på hälsa och åldrande i framtiden.
Europa ligger i framkant inom många forskningsområden. Att omvandla denna kunskap till nya innovativa produkter, tjänster och industrier är det enda sättet för Europa att förbli konkurrenskraftigt i dagens snabbt föränderliga värld, och därmed garantera Europas långsiktiga ekonomiska välstånd.
Kunskap känner inga gränser. Konkurrensen är mycket hög på den globala marknaden för toppbegåvningar. Europa har inte råd att förlora sina bästa forskare, och skulle gynnas mycket genom att attrahera utländska begåvningar. Att minska medlen till excellent forskning, skulle medföra en nedgång i antalet duktiga forskare. Om EU-budgeten för forskning och innovation kraftigt minskar riskerar vi att förlora en generation begåvade forskare just när Europa behöver dem som bäst.
Det Europeiska Forskningsrådet (ERC) har uppnått internationellt erkännande på anmärkningsvärt kort tid. ERC finansierar de bästa forskarna, oavsett nationalitet, var de än arbetar i Europa: Excellenta forskare, excellenta projekt. ERC utgör ett viktigt komplement till den nationella finansieringen av grundforskning.
Finansiering av forskning på EU-nivå möjliggör ett bättre utnyttjande av våra resurser och effektiviserar de nationella forskningsmedlen. Dessa EU-resurser är mycket värdefulla. De har redan visats vara av utomordentligt stort värde för europeisk forskning, liksom för samhället i stort, och har dessutom ökat Europas internationella konkurrenskraft.
Det är mycket angeläget att vi på ett pan-europeiskt plan stödjer, och ännu viktigare, inspirerar, den väldiga rikedom av forsknings- och innovationspotential som finns över hela Europa. Vi är övertygade om att den yngre generationen av forskare också kommer att göra sin stämma hörd – och Ni bör lyssna på vad de har att säga.
Vår fråga till Er, stats- och regeringschefer samt ordförande som träffas i Bryssel den 22 till 23 november för att diskutera EU:s budget för 2014 till 2020, är enkel: när Europas framtida budget presenteras, vilken roll kommer forskningen att ha i Europa i framtiden?
SIDNEY ALTMAN
Kemipriset 1989
WERNER ARBER
Medicinpriset 1978
ROBERT J. AUMANN
Ekonomipriset 2005
FRANCOISE BARRÉ-SINOUSSI
Medicinpriset 2008
GÜNTER BLOBEL
Medicinpriset 1999
MARIO CAPECCHI
Medicinpriset 2007
AARON CIECHANOVER
Kemipriset 2004
CLAUDE COHEN-TANNOUDJI
Fysikpriset 1997
JOHANN DEISENHOFER
Kemipriset 1988
RICHARD R. ERNST
Kemipriset 1991
GERHART ERTL
Kemipriset 2007
SIR MARTIN EVANS
Medicinpriset 2007
ALBERT FERT
Fysikpriset 2007
ANDRE GEIM
Fysikpriset 2010
SERGE HAROCHE
Fysikpriset 2012
AVRAM HERSHKO
Kemipriset 2004
JULES A. HOFFMANN
Medicinpriset 2011
ROALD HOFFMANN
Kemipriset 1981
ROBERT HUBER
Kemipriset 1988
SIR TIM HUNT
Medicinpriset 2001
ERIC R. KANDEL
Medicinpriset 2000
KLAUS VON KLITZING
Fysikpriset 1985
SIR HAROLD KROTO
Kemipriset 1996
FINN KYDLAND
Ekonomipriset 2004
JEAN-MARIE LEHN
Kemipriset 1987
ERIC S. MASKIN
Ekonomipriset 2007
DALE T. MORTENSEN
Ekonomipriset 2010
ERWIN NEHER
Medicinpriset 1991
KONSTANTIN NOVOSELOV
Fysikpriset 2010
SIR PAUL NURSE
Medicinpriset 2001
CHRISTIANE NÜSSLEIN-VOLHARD
Medicinpriset 1995
VENKATRAMAN RAMAKRISHNAN
Kemipriset 2009
RICHARD J. ROBERTS
Medicinpriset 1993
HEINRICH ROHRER
Fysikpriset 1986
BERT SAKMANN
Medicinpriset 1991
BENGT I. SAMUELSSON
Medicinpriset 1982
JOHN E. SULSTON
Medicinpriset 2002
JACK W. SZOSTAK
Medicinpriset 2009
JOHN E. WALKER
Kemipriset 1997
ADA E. YONATH
Kemipriset 2009
ROLF ZINKERNAGEL
Medicinpriset 1996
HARALD ZUR HAUSEN
Medicinpriset 2008
Mottagare av Fieldsmedaljen:
PIERRE DELIGNE, 1978
TIMOTHY GOWERS, 1988
MAXIM KONTSEVICH, 1998
STANISLAV SMIRNOV, 2010
CEDRIC VILLANI, 2010
