Nya EU-regler riskerar att stoppa ett verkligt genombrott för e-fakturan. Idag skickas ungefär 55 miljoner e-fakturor per år och användningen ökar stadigt. En fullständig övergång till e-fakturor skulle minska koldioxidutsläppen med 40000 ton per år. Regeringen bör därför agera i EU:s ministerråd för att stoppa de nya reglerna.
De nya EU-reglerna för e-fakturor kan komma att innebära ett obligatoriskt krav på e-signatur varje gång en faktura ska skickas elektroniskt. Signaturen kräver särskild programvara och skapar merarbete för både avsändare och mottagare. Det extra krånglet innebär att utvecklingen mot ökad e-fakturering riskerar att hejdas.
Det finns tydliga klimatargument för en övergång till e-fakturering. Om samtliga 1,4 miljarder fakturor i Sverige skulle skickas elektroniskt istället för på papper skulle det enligt en studie från KTH innebära en energibesparing på 1400 TJ, eller 390000 MWh, vilket motsvarar hushållselen för 78000 hem. Det skulle också innebära minskade koldioxidutsläpp med 40000 ton per år, vilket motsvarar årsutsläppen av koldioxid från 13000 genomsnittliga personbilar. Till detta kommer också tidsvinster för både avsändare och mottagare. Denna tid kan i stället användas till mer produktivt arbete än att sprätta kuvert och köpa frimärken.
Under 2009 skickades 35 miljoner e-fakturor till privatpersoner. Det är en ökning med 34 procent jämfört med året innan. Sedan 2004 har antalet e-fakturor till privatpersoner nästan tiofaldigats.
Elva procent av samtliga betalningar via bankernas internettjänster är idag initierade av e-fakturor. Även bland företag ökar andelen e-fakturor i takt med att tekniska hinder undanröjs. De nya EU-reglerna riskerar att effektivt sätta käppar i hjulet för denna utveckling.
Det största hindret mot en generell övergång till e-fakturor är nämligen traditionens makt. Fakturor har i hundratals år bara funnits i pappersform, vilket gör att e-fakturor känns främmande för många. För att konkurrera med de gamla pappersfakturorna krävs därför att e-fakturorna upplevs som enklare och billigare att använda för både avsändare och mottagare. Med krav på obligatorisk e-signatur tas ett stort steg i motsatt riktning.
Det finns heller inget rimligt skäl att ställa dramatiskt högre säkerhetskrav på e-fakturor än på pappersfakturor. Problem med bluffakturor finns i båda fallen. För den som redan har en bokföringsprocess med tillräckliga kontrollrutiner blir säkerhetsvinsten med att också införa e-signaturer marginell i förhållande till den administrativa kostnaden.
Regeringen säger sig vilja skapa ett informationssamhälle med modern infrastruktur och samhällsnyttiga IT-tjänster för att förenkla vardagen. Jag förutsätter att finansminister Anders Borg lever upp till regeringens ambitioner på IT-området och tar initiativ till att de nya krångliga reglerna för e-fakturor stoppas.
ROLF DAHLBERG
vd i Visma Spcs
