EU har växt de senaste åren. Detta har varit bra för Europa på många sätt: det har fört människor närmare varandra, garanterat ett fortsatt stabilt Europa och bidragit till att stärka den europeiska ekonomin. Låt oss inte sluta nu. Turkiet, Island och västra Balkan knackar på EU:s dörr. EU-kommissionen presenterar i dag sin årliga bedömning av EU:s utvidgningsarbete, vilken stakar ut vägen framåt för dessa länder som alla har åstadkommit mycket de senaste åren.
Ta länderna på västra Balkan. För tio år sedan var det mest sannolikt att denna region beskrevs som en krigszon i den dagliga rapporteringen i denna och andra tidningar. Nyheterna handlade om flyktingar undan krig och om hur vi skulle hantera de våldsamma konflikter som präglade området. Tidningar och tv förmedlade bilder av förstörelse. I dag är sannolikheten mycket mindre att västra Balkan ska hamna på förstasidan. Det handlar nämligen ofta om goda nyheter.
Fred och stabilitet präglar i allt högre utsträckning länderna i regionen. EU har gett dessa länder utsikter till medlemskap och erbjuder en bättre framtid i Europa. Tillsammans stärker vi det regionala samarbetet, vi förbättrar de rättsliga nätverken och vi planerar gränsöverskridande transportprojekt. Viseringsfrihet har stärkt rörligheten i regionen, vilket har lett till allt fler kontakter mellan EU-medborgare och medborgare i länderna på västra Balkan. Detta är ett stort steg i vårt samarbete.
Eller tänk på Turkiet, som spelar en allt viktigare roll med sin ekonomiska och regionala makt. Turkiets anslutningsprocess kan ge både EU och Turkiet större utrikespolitisk tyngd, inte minst i Mellanöstern och Kaukasus. Samtidigt ser vi att Turkiet tar steg i rätt riktning på det inrikespolitiska planet genom att stärka demokratin, till exempel genom den nyligen genomförda grundlagsreformen.
Eller ta Island, som för ett år sedan var ett av de länder i världen som drabbats värst av finanskrisen. När Island nu tar de första stegen mot återhämtning öppnas nya perspektiv för Europa. Landet har ansökt om EU-medlemskap och anslutningsförhandlingarna har inletts. Detta visar med all tydlighet på den dragningskraft ett stabilt och solidariskt EU har. För EU utgör detta också en möjlighet att ta sig an energi-, miljö- och havsfrågor i Arktis och i norra Atlanten i samarbete med denna europeiska granne.
Den pågående utvidgningsprocessen erbjuder stora möjligheter för EU att ta sig an de globala utmaningar vi står inför och den vision EU har satt ut för år 2020. Men detta sker inte av sig självt. För de länder som eftersträvar medlemskap krävs både genomgripande reformer och nytänkande. Även om de kommit långt återstår många utmaningar. Försoningsprocessen efter konflikterna, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption måste stärkas ytterligare på västra Balkan. Turkiet måste fortsätta de omfattande reformer som pågår och normalisera förbindelserna med Cypern. Listan kan göras längre. Men med tanke på de fördelar vi har att vinna är det väl värt att ta itu med dessa utmaningar.
EU:s engagemang i utvidgningsprocessen återspeglar medlemsländernas övertygelse om att utvidgningen ligger i vårt gemensamma intresse.
Ett lands utsikter till EU-medlemskap utgör ett unikt incitament till ekonomiska och politiska reformer. Utvidgningsprocessen är en del av lösningen på många frågor som oroar människorna i våra länder. Det gäller allt från att förebygga organiserad brottslighet och korruption till att skapa tillväxt och sysselsättning.
Så låt oss inte stänga dörren för de länder som vill ansluta sig till det europeiska samarbetet. Vi har alla betydligt mer att vinna på att släppa in dem.
ŠTEFAN FÜLE
EU-kommissionär med ansvar för utvidgning
CECILIA MALMSTRÖM
EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor
