I april i år meddelande Sverige EU-kommissionen att vi tänker förbjuda bisfenol i livsmedelsförpackningar som riktar sig till små barn.
För regeringen är arbetet med en giftfri vardag ett prioriterat område.
lena Ek och Birgitta Ohlsson.
I veckan blev vi varse att vissa medlemsstater vänder sig emot våra planer på förbud kring det hormonstörande ämnet. Vi kommer inte låta det hindra oss från att skydda våra barn genom ett bisfenolförbud i barnmatsförpackningar.
För regeringen är arbetet med en giftfri vardag ett prioriterat område. I den svenska kemikaliepolitiken är därför substitutions- och försiktighetspolitiken två grundpelare. Vetenskapliga studier pekar på att ämnet bisfenol A (BPA) är ett hormonstörande ämne som påverkar hjärnans utveckling, ger effekter på immunsystemet, skadliga effekter på fortplantningsförmågan kan ge ökad risk hos unga att senare i livet utveckla bröstcancer. Studier visar att även om en person exponeras för mycket små mängder av BPA finns en risk för skador. Den europeiska livsmedelsmyndigheten (Efsa) har startat en förnyad granskning av det vetenskapliga underlaget med anledning av de senaste årens diskussioner om säkerheten hos BPA.
Den svenska regeringen tar detta på stort allvar och därför tog vi beslut om att gå fram med ett svenskt förbud mot det hormonstörande ämnet BPA i livsmedelsförpackningar riktade till små barn. Men regeringen är även oroad för förekomsten av BPA inom andra områden. Därför har vi gett ett flertal myndigheter i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning ämnet avges i dricksvattenledningar samt att titta närmare på förekomsten av BPA i leksaker och barnartiklar.
I går presenterade dessutom Kemikalieinspektionen det uppdrag regeringen gett myndigheten om att ta fram ett förslag på hur Sverige kan utforma ett förbud av BPA i papper som används i kassakvitton och biljetter. Nu inväntar vi remissinstansernas synpunkter på myndighetens förslag på hur ett förbud kan utformas.
EU införde 2011 ett förbud mot BPA i nappflaskor och alla svenska barnmatstillverkare levererar sedan 2011 sina burkar helt fria från BPA. I allmänhet är barn och ungdomar mer sårbara än vuxna för påverkan från kemikalier. Det är alltid företagens ansvar att produkter som sätts på marknaden är säkra.
Förutom förbudet mot BPA i nappflaskor finns det ännu inga gemensamma EU-regler för att minimera exponeringen från kända BPA-källor. Belgien, Danmark och Frankrike har likt Sverige vidtagit egna åtgärder när det gäller livsmedelsförpackningar som riktar sig till barn under tre år. Detta är inte okontroversiellt och kan vara svårt att genomföra utan acceptans från EU-kommissionen och övriga medlemsstater.
Frankrike anmälde förra året ett förbud mot BPA i samtliga livsmedelsförpackningar från och med 2014. EU-kommissionen har dock uppmanat Frankrike att avbryta genomförandet och invänta Efsas nya riskvärdering.
EU-kommissionen menar att det i nuläget inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att motivera ett generellt förbud. Det förs nu en diskussion i EU mellan miljö- och livsmedelsmyndigheter om vad som är en säker nivå och hur man tillämpar försiktighets- och substitutionsprincipen.
Vi anser att EU-kommissionen inte bör hindra de medlemsstater som vill gå längre nationellt för att skydda sina medborgare likt vad vi i Sverige nu valt att göra med livsmedelsförpackningarna som riktas mot små barn.
EU:s inre marknad omfattar i dag 27 medlemsländer och nästan en halv miljard EU-medborgare. Vi vill att EU-kommissionen tar fram förslag för hur exponeringen av hormonstörande ämnen som exempelvis BPA i EU-medborgarnas vardag kan minskas. Ett tydligt och enhetligt regelverk gällande BPA på EU-nivå gör det lättare för industrin att ställa om i hela Europa.
De osäkerheter som finns kring riskerna med BPA ger anledning att vidta åtgärder på EU-nivå. EU-medborgare har rätt till en giftfri vardag för sig själva och sina barn.
LENA EK (C)
miljöminister
BIRGITTA OHLSSON (FP)
EU- och konsumentminister
