Att bygga ny kärnkraft tar 10-15 år och kan därmed aldrig vara en snabb lösning på klimathotet.

Lise Nordin

För att Sverige ska ha en industri som klarar sig i den globala konkurrensen krävs att man ligger i framkant i utvecklingen. Att slösa energi eller klamra sig fast vid gamla energilösningar riskerar leda till att man blir omsprungen av de som ser möjligheterna med 100 procent förnybar energi.

Många företag ser möjligheterna. Volvo i Göteborg upptäckte att kollegorna på motsvarande fabrik i belgiska Gent producerade samma bil med hälften så mycket energi. Detta innebar förstås en konkurrensnackdel och man beslutade sig för att effektivisera sina processer. Efter fem års arbete hade fabriken i Göteborg lyckats halvera energianvändningen till samma nivå som kollegorna i Belgien.

Skogsindustrikoncernen Holmen beslutade förra året att storsatsa på vindkraft och planerar nu att bygga 70 vindkraftverk på sin egen mark. Nyligen rapporterades att leksaksjätten Lego storsatsar på vindkraft och gör investeringar för 4.7 miljarder danska kronor. Det är en tydlig signal om framtiden när så tunga aktörer inom näringslivet beslutar sig för att investera i förnybar energi

Att använda energin smartare och satsa på förnybar energi är den billigaste och snabbaste vägen att minska energiförsörjningens klimatpåverkan. För att nå våra klimatmål måste utsläppen av klimatgaser minska snabbt. Att bygga ny kärnkraft tar 10-15 år och kan därmed aldrig vara en snabb lösning på klimathotet.

Energimyndigheten fastslår ”De projekt som pågår i Europa: Mochovce, Belene, Olkiluoto och Flamanville, är också försenade och ser ut att bli betydligt dyrare än beräknat. De flesta har pågått sedan 1980-talet. Det enda bygget som pågår i USA påbörjades 1972.” Samtidigt avvecklas fler reaktorer i världen än det byggs nya.

I maj 2011 presenterade FNs klimatpanel IPCC en omfattande rapport om potentialen i förnybart. Slutsatsen är att det tekniskt och ekonomiskt är möjligt att år 2050 försörja 80 procent av världens energianvändning med förnybara energikällor, trots en ökande befolkning och en växande energianvändning i fattiga länder. Rapporten fastslår att den förnybara energin redan är konkurrenskraftig kostnadsmässigt. Det konstateras också att olyckan i Fukushima kommer öka säkerhetskraven och därmed kostnaderna för kärnkraften vilket ger ytterligare konkurrensfördelar till det förnybara.

Försöket att bygga ny kärnkraft i Finland visar att kärnkraft inte är en bra affär. Elen från Olkilouto 3 bedöms bli 90 öre/kWh när reaktorn kan tas i drift, medan priset på vindkraftsel är 20 öre billigare. Energimyndigheten fastslår samtidigt att den svenska utbyggnaden av vindkraft gett lägre elkostnader för både hushåll och industri.

Utvecklingen mot en hållbar energiförsörjning måste också ta hänsyn till samtliga miljömål. Kärnkraften är smutsig från vagga till grav. Från brytning av uran med stora konsekvenser för hälsa och miljö, förhöjd risk för leukemi för närboende runt kärnkraftverk och ett avfall som måste hållas avskilt från mänsklig civilisation under mycket lång tid. Vi ska inte ersätta ett miljöproblem med ett annat.

Det finns ett alternativ som är billigare, snabbare och där vi inte behöver ställa miljömål mot varandra. Miljöpartiet föreslår att Sverige sätter ett mål om 100 procent förnybar energi. I Danmark är det redan regeringens energipolitiska mål. I Tyskland och Japan föreslås samma sak. EU-kommissionen har nämnt det som möjligt mål för hela EU. Sverige bedöms vara ett av de länder i världen som har bäst geografiska förutsättningar för ett helt förnybart energisystem.

Det enda som är säkert med kärnkraften är att den inte behövs. En industri i framkant ser att kärnkraften inte är ett klokt vägval av varken kostnads- eller miljöskäl. Den felaktiga bilden av att kärnkraften är på frammarsch i världen riskerar att försena den nödvändiga utbyggnaden av förnybart. Energipolitiken behöver en tydlig inriktning mot den förnybara energin.

LISE NORDIN

riksdagsledamot (MP) energipolitisk talesperson