Ska Konkurrensverket tvinga idrottsrörelsens förbund och föreningar att ändra sin struktur och undergräva hela sin verksamhetsidé? Risken finns sedan en privat arrangör av bilsporttävlingar anmält Svenska Bilsportförbundet (SBF) för att ha brutit mot konkurrenslagen. Om anmälaren får rätt riskerar fallet att bli prejudicerande för i princip alla Sveriges 70 specialidrottsförbund, och rasera såväl tävlingsverksamheten som det ideella engagemanget. I dag träffar Riksidrottsförbundet (RF) och SBF Konkurrensverket för en sista diskussion innan verket tar sitt beslut.

En privat kommersiell aktör startade för ett antal år sedan en konkurrerande tävlingsverksamhet för bilsport i Sverige. Enligt SBF:s tävlingsbestämmelser och RF:s stadgar får inte en medlem utan godkännande från föreningen eller förbundet samtidigt delta eller vara funktionär i icke sanktionerade tävlingar utanför före ningens eller förbundets verksamhet. Initiativtagaren emotsätter sig dess regler och har anmält SBF till Konkurrensverket.

Idrottsrörelsen i Sverige, och i hela världen, har en unik ställning. Den engagerar fler människor än någon annan organiserad fritidsverksamhet. Även om majoriteten i första hand idrottar för välbefinnandet och hälsans skull är tävlingsmomentet idrottens kärna. Tävlingen är en morot och ett konkret mål för den individuella träningen, den engagerar åskådare och skapar gemenskap kring såväl den egna föreningen som landslagen.

Ett särskiljande drag för idrottsrörelsen är dess struktur. Strukturen bygger på en bas med miljontals individuella medlemmar samlade i tusentals föreningar. Föreningarna är medlemmar i nationella förbund, ett för varje idrott, som i sin tur är medlemmar i ett internationellt förbund. Strukturen erkändes i EU:s Lissabonfördrag år 2009. Där lyfter EU fram att den ska ta hänsyn till idrottens specifika karaktär och strukturer som bygger på frivilliga insatser. Den här strukturen är en förutsättning för den ordnade tävlingsverksamheten som i sin tur är en förutsättning för engagemanget.

För att kora världsmästare krävs att en aktiv är medlem i en idrottsförening och kvalificerar sig via lokala, regionala och nationella tävlingar för att få möjlighet att tävla om medaljer på VM eller OS. Först där kan till exempel världens bästa löpare eller fotbollsnation koras. Det är medlemskapet som håller ihop strukturen. Medlemskapets villkor definieras i de olika organisationernas stadgar. Den individ som går med i en idrottsförening kan därför sägas ha ingått ett avtal, formulerat i stadgarna. Medlemskapet är alltid frivilligt, precis som varje giltigt avtal måste vara. Den som blir medlem får ett antal rättigheter, framför allt att påverka och delta i demokratiska beslut om verksamheten. Men den som ingår ett sådant avtal förbinder sig också att leva upp till ett antal skyldigheter.

Idrottsrörelsen har inte monopol på idrott. Men den är byggd på en struktur som gör att den inte kan jämföras med kommersiella marknader. Idrottsrörelsen är inte vinstdrivande och allt överskott i föreningarna och förbunden investeras i verksamheten.

Vi kan inte hindra någon från att starta alternativa verksamheter. Men om tävlingssystemet ska fortsätta att fungera måste vi ha rätten att värna om idrottens sammanhållning genom att kräva av våra medlemmar att de gör ett val. Därför finns regler som ger det nationella förbundet eller föreningen rätt att avgöra om en medlem ska få delta i eller vara funktionär på en tävling som inte är sanktionerad av förbundet. Idrottsrörelsen kan inte ha en skyldighet att utbilda funktionärer till alternativa verksamheter.

Det här regelverket ifrågasätter nu Konkurrensverket. Därmed ifrågasätter de också hela pyramiden. Vilka konsekvenser skulle ett sådant beslut få?

•Verksamheten i föreningarna riskerar att urholkas då möjligheten för kommersiella idrottsaktörer att exploatera idrotten för egen vinnings skull blir överhängande. På sikt riskerar idrotten att bli dyrare och inte lika tillgänglig för alla.

•Engagemanget och lusten att börja idrotta hos barn och ungdomar skulle minska eftersom drömmen om framtida medaljer i stora mästerskap är en inspirationskälla.

•Vi kan få en situation liknande den inom den professionella boxningen där flera konkurrerande internationella förbund utser världsmästare i alla idrotter. På samma sätt öppnar det upp för flera konkurrerande svenska förbund, där flera olika svenska mästare utses.

Den sammanhållna idrottsrörelsen som bidrar till glädje, engagemang och en meningsfull fritid för miljontals svenskar riskerar nu att raseras från toppen med alla elitaktiva och landslag ner till barn- och ungdomsverksamheten i föreningarna. Den ideella idrottsrörelsen kan inte likställas med kommersiell verksamhet.

KARIN MATTSSON WEIJBER

ordförande, Riksidrottsförbundet

JOHANNA S:T CLAIR RENARD

ordförande, Sveriges Akademiska Idrottsförbund

TOMMY WIKING

ordförande, Sveriges Amerikanska Fotbollsförbund

KURT ROOS

ordförande, Svenska Biljardförbundet

KÅGE SCHILDT

ordförande, Svenska Bilsportförbundet

PATRICK WHEELER

ordförande, Svenska Boxningsförbundet

STEFAN STENUDD

ordförande, Svenska Budoförbundet

BERRYL ARVEHELL

ordförande, Svenska Bågskytteförbundet

YVONNE MATTSSON

ordförande, Svenska Cykelförbundet

LENA ARVIDSSON

ordförande, Svenska Danssportförbundet

CAREEN TRUE

ordförande i Svenska Dartförbundet

KENTH SMITT

ordförande, Svenska Draghundsportförbundet

BENGT ODLÖW

ordförande, Svenska Dragkampförbundet

ARNE LUNDQUIST

ordförande, Svenska Dövidrottsförbundet

BENGT LINDGREN

tf ordförande, Svenska Flygsportförbundet

LARS-ÅKE LAGRELL

ordförande, Svenska Fotbollförbundet

LENNART KARLBERG

ordförande, Svenska Friidrottsförbundet

ANNA ÅKESSON

ordförande, Svenska Frisbeeförbundet

LARS LILJEGREN

ordförande, Svenska Fäktförbundet

CHRISTER BERGFORS

ordförande, Svenska Golfförbundet

FOLKE ANDERSSON

ordförande, Svenska Gång & Vandrarförbundet

HANS VESTBERG

ordförande, Svenska Handbollförbundet

KARI MARKLUND

ordförande, Svenska Handikappidrottsförbundet

LARS-GUNNAR TJÄRNQUIST

ordförande, Svenska Innebandyförbundet

CHRISTER ENGLUND

ordförande, Svenska Ishockeyförbundet

KENT-ÅKE LUNDBERG

ordförande, Svenska Kanotförbundet

BJÖRN W ISBERG

ordförande, Svenska Landhockeyförbundet

TOMMY OHLSTRÖM

ordförande, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet

HANS LAGER

ordförande, Svenska Mångkampsförbundet

LENA LARSSON

ordförande, Svenska Orienteringsförbundet

STURE FREDELL

ordförande, SVEMO

STINA LEIJONHUFVUD

ordförande, Svenska Rugbyförbundet

LENA ENGSTRÖM

ordförande, Svenska Seglarförbundet

SVEN VON HOLST

ordförande, Svenska Simförbundet

MATS ÅRJES

ordförande, Svenska Skidförbundet

ERIK SÖDERBERG

ordförande, Svenska Skolidrottsförbundet

LASSE GUSTAFSSON

ordförande, Svenska Sportdykarförbundet

CHAKIR CHELBAT

ordförande, Svenska Taekwondoförbundet

RIA DAMGREN-NILSSON

ordförande, Svenska Triathlonförbundet

BÖRJE BROSTRÖM

ordförande, Svenska Vattenskid- & Wakeboardförbundet

OSCAR GYLLENSTEN

ordförande, Svenska Roddförbundet

CHRISTER MALM

ordförande, Svenska Volleybollförbundet