Lennart Sacrédeus.

En man har inte livmoder och kan inte föda barn.

Lennart Sacrédeus

Ett könsbyte handlar om ett synnerligen stort beslut, ett oåterkalleligt ingrepp och inte något som äger rum på försök eller halvhjärtat. I så fall tillåts det inte.

Mitt parti Kristdemokraterna har alltid pekat på detta faktum, något som också varit vägledande för den nuvarande lagstiftningen vilken de flesta riksdagspartierna en gång ställt sig bakom.

Ändå utsätts vi som parti för en ständig nedlåtande attityd från ledande liberala och socialdemokratiska ledarsidor när vi tar vårt parlamentariska och demokratiska ansvar: i den lagstiftande rollen ingår bevisligen den självklara uppgiften att se på en frågas hela bredd, mångfald, komplexitet och svårigheter. Det är det Kristdemokraterna vill göra och gör.

Så är det också med steriliseringskravet i anslutning till ett frågan om könsbyte kan äga rum från kvinna till man. I respekt för det allvarliga i beslutet kan nämligen inte ett könsbyte vara ogrundat, ske slarvigt och ogenomtänkt som en stundens ingivelse.

Om en kvinna, genuint och i grunden och under längre tid, upplever att hon är född till fel kön och inte kan uthärda att leva i vad hon ser som fel kropp, öppnas med andra ord möjlighet till könsbyte till att bli man. En man har inte livmoder och kan inte föda barn. Därför ingår, fullt naturligt, sterilisering för de kvinnor som verkligen vill bli man. För det är ju en man, inte en kvinna, de vill leva som.

Det kan väl inte vara så att könsbyte ska beviljas för en kvinna, som säger sig inte kunna förbli i sitt kön utan måste förvandlas biologiskt till en man, men som samtidigt begär kvarstå som kvinna genom att behålla sin livmoder för att kunna föda barn? Vill hon då, genuint, bli en man? Behövs då ett könsbyte?

Eller är det så att allt i grunden i steriliseringsfrågan handlar om att öppna för halva könsbyten, en kvinna som blivit en man, men behållit sin livmoder och därmed förmåga att fortsatt kunna föda barn. Så öppnar ett halvt könsbyte det vissa längtar efter att människan ska skapa: ett tredje kön i form av den gravide ”mannen”.

Detta borde alliansvännerna i M, FP och C, tillsammans med oppositionspartierna S och V, begrunda och fundera över. Kristdemokraterna räds inte en belysning i hela dess fullhet och bredd av de välgrundade motiven bakom nu gällande lagstiftning – om att vid könsbyte från kvinna till man ingår inte att de facto förbli en kvinna med livmoder, om man verkligen vill bli en man.

LENNART SACRÉDEUS (KD)

Mora, tidigare riksdagsman och europaparlamentariker

LÄS OCKSÅ: Regeringen borde inte gett efter för KD