Urban Ahlin och Carin Jämtin

EU-länderna kommer att vara splittrade och det har betydelse om Sveriges röst kan höjas för ett erkännande.

Urban Ahlin och Carin Jämtin

Det finns enskilda ministrar i regeringen som går ut och säger klart nej till ett erkännande av Palestina. Vice statsminister Jan Björklund och EU-minister Birgitta Ohlsson har nyligen klargjort att utropandet av en stat i FN är ”inte någon genväg förbi svåra och tuffa förhandlingar mellan palestinierna och Israel”.

Björklund och Ohlsson gör det lite för lätt för sig. Att hänvisa till fredsförhandlingar i detta läge är tämligen poänglöst eftersom Israel ensidigt avvisar sådana. Från Israel kommer istället den ena åtgärden efter den andra som ytterligare förhindrar förhandlingar.

Självfallet är återupptagna fredsförhandlingar det bästa alternativet. Detta är också palestiniernas prioritet. De har varit mycket tydliga med att de vill få igång fredssamtalen och de har gjort stora eftergifter för att möjliggöra återupptagna förhandlingar. Palestinierna har sagt att en utgångspunkt bör vara en tvåstatslösning som utgår från 1967 års gränser med östra Jerusalem som huvudstad. Ställda inför Israels uppenbara motstånd mot fredsförhandlingar återstår snart inget annat alternativ för palestinierna än att driva ett erkännande av staten Palestina i FN.

Folkrättsligt är frågan komplicerad men det finns principer som ger stöd för ett erkännande även om Palestina, på grund av den israeliska ockupationen, inte kan leva upp till samtliga huvudkriterier som folkrätten anger för att en stat ska kunna erkännas.

Dessutom finns en politiskt viktig kärna i denna komplicerade frågeställning som Björklund och Ohlsson väljer att bortse ifrån. Att inte ge ett svenskt stöd till erkännande av en palestinsk stat är en omöjlig position när Israel ensidigt vägrar förhandla. Björklunds och Ohlssons hållning innebär i praktiken att man ger ockupationsmakten Israel beslutsrätt över när Palestina ska bli en fri och självständig stat. Detta är naturligtvis en orimlig politik som heller inte kommer leda till fred och trygghet för varken israeler eller palestinier.

EU skulle kunna utgöra en stark röst i det fall frågan väcks i FN. EU-länderna kommer tyvärr att vara splittrade. Därför har det betydelse om Sveriges röst nu kunde höjas för ett erkännande.

Eftersom regeringen hittills inte velat säga något om erkännandefrågan är det svårt att veta om Björklund och Ohlsson skriver sin artikel i egenskap av ministrar eller som folkpartister. Vice statsminister Björklund har flera gånger förut gjort utrikespolitiska utspel som stats- eller utrikesministern sedan blivit tvungna att korrigera.

Socialdemokraterna anser att Sverige bör erkänna staten Palestina. Utrikesminister Carl Bildt bör klargöra regeringens hållning i frågan. Tystnad duger inte längre.

URBAN AHLIN (S)

utrikespolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utrikesutskott

CARIN JÄMTIN (S)

partisekreterare, på plats i östra Jerusalem