En del debattörer tycks mena att god kvalitet står i motsatsförhållande till möjligheten att göra ”vinster”. Istället är det en förutsättning för fortsatt utveckling av välfärdssektorn, skriver Marie Reinius.
Foto: Lars Pehrson
Debatten om en politik för ökad kvalitet i välfärden har tagit fart. Från regeringens sida pekas på möjliga åtgärder för att såväl säkra upp kvalitetsarbetet inom vård och omsorgssektorn som på ett förändrat regelverk avseende skattefrågor för aktörer inom denna sektor. Från Svenska Riskkapitalföreningen och branschen i stort ser vi positivt på framsynta politiska lösningar och även vi anser att regelverket behöver ses över.
De tragedier inom äldrevården och den misskötsel som uppdagas går aldrig att försvara. Trygghet och kvalitet måste vara en självklarhet inom välfärden. Det krävs bättre kontroller, oavsett vem som äger verksamheten och oavsett om den bedrivs i offentlig, ideell eller privat regi.
Vi välkomnar debatten och är övertygade om att den i sig bidrar till en större medvetenhet. Det är dock en problematik när en del debattörer synes se god kvalitet stå i motsatsförhållande till möjligheten att göra ”vinster” som ju är en förutsättning för investeringar och fortsatt utveckling av välfärdssektorn.
Hög kvalitet inom vård och omsorg är grundläggande och vinst är i många fall en förutsättning för att nya aktörer ska etablera sig. Ägarmångfald är i sin tur avgörande för verklig valfrihet som gör det möjligt för vård- och omsorgstagare att tillsammans med anhöriga välja vård- och omsorgsform. Fortfarande kan en stor del av landets medborgare inte välja vare sig äldrevård, vårdcentral eller förskola. Kommunala monopol är snarare regel än undantag i kommuner en bit från storstäderna. Förutom att medborgarnas valfrihet begränsas när det saknas alternativ och konkurrens, handlar det också om de människor som arbetar inom välfärden och deras möjlighet att välja och välja bort arbetsgivare.
En ökad ägarmångfald bidrar dessutom till att säkerställa tillgång av vård och omsorg ur ett demografiskt perspektiv. När 40-talisterna går i pension kommer vi att behöva fler, inte färre, entreprenörer för att säkerställa finansiering och tillgång till god äldreomsorg.
Den mest akuta utmaningen vi står inför är kontroll av kvalitet. Det är viktigt att kontrollen blir oberoende. Vi ställer oss frågande till om det är rimligt att lägga ansvaret för kontroll på kommuner och landsting och föreslår istället en oberoende och övergripande kontrollinstans. Från branschen föreslår vi inrättandet av en Välfärdsinspektion. Välfärdsinspektionens uppdrag bör bygga på samma principer som Skolinspektionen och ges ett tydligt mandat att kontrollera både enskilda och offentliga aktörers verksamheter samt säkerställa att alla aktörer uppfyller krav på kvalitet och transparens. Inspektionen kan också vara en knutpunkt för insamlande av statistik och andra underlag främst i syfte att underlätta och minska byråkratin för de aktörer som agerar på marknaden, men också för att säkerställa kontinuerlig uppföljning.
Redan idag pågår en del arbete där Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är viktiga aktörer. Vår uppfattning är dock att detta arbete bör bli mer prioriterat, samlat och med tydligt ansvar för att jämförelsearbete och kontroll bedrivs effektivt så att misshälligheter omedelbart kan åtgärdas. Oavsett vilken utförare det handlar om.
När det gäller vinster inom välfärden är vår grundinställning att företag måste kunna göra vinst. Det är en förutsättning för att entreprenörer ska vilja etablera sig. Inte minst har många kvinnliga entreprenörer valt att starta egna företag inom välfärdssektorn. Att förbjuda välfärdsaktörer från att göra vinst skulle försvåra, när vi snarare bör göra det enklare för nya aktörer att etablera sig.
Inom vår bransch finns en stor förståelse för det unika i att investera i välfärdssektorn. Vård och omsorg är inte vilken vara som helst utan det handlar om ett värdigt och tryggt omhändertagande för människor som i många fall är sköra. Det ställs särskilda krav på såväl investeringar som personal, inte minst genom att kunden är en brukare, som i vissa fall har svårt att själv ställa krav på sin vård eller omsorg, samt genom att verksamheten finansieras genom skattemedel.
Regeringen har aviserat att de ränteavdragsmöjligheter som nu finns för alla svenska bolag kommer att förändras. Riskkapitalföreningen välkomnar att dessa ses över, men skattereglerna måste dock även fortsatt vara internationellt konkurrenskraftiga och lika för alla verksamheter oberoende av bransch och ägandeform.
Inrättandet av en Välfärdsinspektionen för kvalitet kan också kombineras med en översyn av regelsystemet för aktieägarlån i välfärdsföretag. Målsättningen måste vara att säkerställa att riskkapital får fortsatt goda förutsättningar att bidra till välfärden. Viktigt är också att allmänheten ser vikten och de positiva effekterna av de investeringar som vår bransch gör i enskilda välfärdsverksamheter.
Inom bara några år står vi inför enorma utmaningar med en växande grupp äldre. Genom att agera skyndsamt kan vi etablera en fungerande kontroll av kvalitet och transparens samt säkra fortsatta investeringar och ökad ägarmångfald med verklig valfrihet över hela landet. Detta för vårdtagares, omsorgstagares och deras anhörigas skull.
MARIE REINIUS
vd Svenska Riskkapitalföreningen
