I regeringens budgetförslag, som läggs fram i dag, föreslår regeringen en höjning av anslaget för bostads- tillägget för pensionärer, BTP, med 500 miljoner kronor. Det ska ses som plåster på såren för den aviserade men uteblivna sänkningen av pensionärsskatten.

Höjningen är välkommen, då bostadstillägget för pensionärer har legat still ett antal år medan bostadskostnaderna har stigit. Dock är höjningen inte invändningsfri – BTP medför en del oönskade effekter för pensionärernas ekonomi. Vi hade hellre sett att pensionärsskatten sänktes – ett steg mot en rättvisare beskattning.

BTP som bidrag anses vara ganska träffsäkert. Det utgår som ett obeskattat bidrag till drygt 250000 pensionärer, som har den svagaste ekonomin. Kostnaden är drygt 7 miljarder kronor, som finansieras via statsbudgeten och inte av pensionssystemet. Trots dess träffsäkerhet finns det problem.

Bostadstillägget för pensionärer minskar cirkulationen på bostadsmarknaden. Pensionärer med högt tillägg flyttar ogärna till andra mer ändamålsenliga bostäder, även om den nuvarande bostaden upplevs vara för dyr eller för stor, för risken att få sänkt bidrag.

Bostadstillägget favoriserar vissa bostadsupplåtelseformer framför andra. Vid beräkning av BTP bortses från förmögenhet, som består av den egna bostadstillgången. Det gör att pensionärer som bor i egnahem och egna bostadsrätter får tillgodoräkna sig ett mer förmånligt underlag för BTP än pensionärer som bor i hyresrätter.

Tillägget bidrar till en skev fördelningsprofil. Skillnaderna i disponibel inkomst (inkomst efter skatt och bidrag) mellan pensionärer utan pension från arbetet (garantipensionär) och pensionärer med pension från arbete är väldigt små. Mellan garantipensionärer och pensionärer med pension från arbete upp till 14000 kronor i månaden skiljer det bara några hundralappar efter skatt och BTP. Detta befrämjar inte drivkrafterna för arbete. På samma sätt som det bör löna sig att arbeta bör det också löna sig att ha arbetat.

Bostadstillägget för pensionärer ger även ovälkomna marginaleffekter. Många av dem som går i pension i dag vill gärna fortsätta att arbeta vidare om än inte på full tid. För dessa nyblivna pensionärer med bostadstillägg får arbetsinkomster, särskilt för pensionärer med låg pension, stora marginaleffekter. När inkomsterna ökar med arbetsinkomster trappas BTP ner och med skatten på arbetsinkomsterna blir den totala effekten större än skattesatsen. Pensionärer med låga pensionsinkomster förlorar mer på att gå upp i (arbets)inkomst än en förvärvsarbetande, som får motsvarande löneökning.

Bidragets konstruktion är allt igenom inte rättvis. Pensionärer måste ansöka om BTP, vilket av många upplevs som svårt och krångligt. Dessutom finns en allmänt spridd uppfattning bland många pensionärer att de av någon anledning inte har rätt till bostadstillägg. Detta innebär att många pensionärer går miste om ett bidrag som de har rätt till. Beräkningar visar att minst 50000 pensionärer kan vara berättigade till BTP, utan att ansöka om det.

BTP, som i dag fungerar som en allmän inkomstförstärkning för pensionärer med låga pensioner, bör ses över. Det bör ingå som en del av en översyn av hela pensionssystemet tillsammans med det särskilda bostadstillägget för pensionärer, SBTP, och äldreförsörjningsstödet. Eventuellt bör dessa stöd omvandlas till ett allmänt stöd, som garanterar pensionärer en disponibel inkomst överstigande försörjningsstödets riksnorm.

SAM SANDBERG

förbundsordförande SKPF, Svenska kommunalpensionärernas förbund