Utbredd korruption hämmar landets utveckling på flera områden.

Caroline Szyber

Fotbolls-EM är i gång, på måndag spelar Sverige mot Ukraina. Jag hoppas att det går bra för Sverige i EM men jag hoppas också att EM ger Ukraina en kick i demokratisk riktning.

Ukraina är till både yta och invånarantal Östeuropas största land efter Ryssland. Vilken väg landet går – antingen i demokratisk eller i auktoritär riktning – är avgörande för hela Östeuropas framtid. Ett tag kändes det som att Ukraina var på väg åt rätt håll. Den västinriktade orangea revolutionen som inleddes på senhösten 2004 gav hopp. Då trotsade hundratusentals människor kylan i dagar för att få igenom demokrati och frihet, vilket ingav hopp om förändring.

Även i Sverige var vi många som stod i solidaritet med frihetsrörelserna och hoppades på ett systemskifte och en demokratisk utveckling i landet. Men tyvärr slutade det påbörjade reformarbetet. Till stor del har det hämmats av en turbulent inrikes politisk situation, kantad av korruptionsaffärer och maktmissbruk. Politiker har lagt all energi att smutskasta sina politiska motståndare istället för att sjösätta de omfattande reformerna landet behövde. Människors förtroende för maktens män är i dag närmare obefintligt.

Rättsväsendet i Ukraina är mycket svagt och korruption är ett överhängande problem, vilket fått till följd att allmänheten har ett väldigt lågt förtroende för domare och åklagare. Bristande rättssäkerhet påverkar även möjligheterna till investeringar och ekonomisk utveckling. Efter den orangea revolutionen åtnjöt Ukraina ekonomisk tillväxt. I dag befinner sig dock landet i en mycket svår ekonomisk situation. Exporten har sjunkit dramatiskt och budgetunderskottet är stort. Den ekonomiska situationen gör att många söker jobb utanför landets gränser. Bland annat beräknas det finnas över tre miljoner gästarbetare i framför allt Spanien, Italien och Grekland – länder med en redan hög arbetslöshet. I längden kan landets instabilitet leda till försämrade internationella förhållanden med länder såväl inom som utanför EU.

Ukraina är rent geografiskt en del av Europa, och EU har en viktig uppgift i att stödja och främja demokratiprocessen. Ukraina är med i det Östra partnerskapet, som kom till på svensk-polskt initiativ.

Målsättningen är att öka förutsättningarna och drivkrafterna för reformer i partnerländerna och därmed också kunna få ett närmare EU-samarbete – ekonomiskt, men också politiskt och genom ökade kontakter mellan människor i länderna. Den i dag väletablerade europeiska grannskapspolitiken ENP (European Neighbourhood Policy) är ett oerhört viktigt redskap i EU:s utrikespolitik.

EU-länderna bör känna ett speciellt ansvar gentemot sina grannländer, både av moraliska och säkerhetspolitiska skäl. Men grannskapspolitiken är inte bara ett alternativ till medlemskap, utan kan i vissa fall – till exempel för länder som Ukraina – vara ett steg på vägen mot ett medlemskap. Ukrainas EU-närmande är avhängig av landets fortsatta utveckling men på senare åren känns ett medlemskap allt mer avlägset.

Ukraina har ett omfattande reformarbete framför sig. Den utbredda korruptionen hämmar landets utveckling på flera områden. För Sverige och EU är det angeläget att Ukraina fortsätter att gå i demokratisk riktning. Nu när allas ögon riktas på EM-värden Ukraina vore det ett gyllene tillfälle för en avspark för demokratin.

CAROLINE SZYBER (KD)

riksdagsledamot, partiets rättspolitiska talesperson och ledamot i EU-nämnden