Karolinska universitetssjukhuset har under sina 70 år bidragit starkt till att Sverige blivit internationellt känt för sjukvård och forskning i världsklass. Den djupa integrationen mellan högspecialiserad sjukvård, utbildning, grundforskning och patientnära klinisk forskning som är Karolinskas signum är fortfarande modern. Den grundläggande visionen slår vi vakt om.
Därför bygger vi Nya Karolinska universitetssjukhuset. I nära samarbete med Karolinska institutet, Vetenskapsstaden och Stockholm Life skapar vi utöver en sjukvård i världsklass även framtidens arbetsmöjligheter i hela Mälardalens kluster för forskning, biomedicin och medicinteknik. Redan till sommaren kommer detta att skapa tusentals nya jobb.
Ett ledord fördet nya universitetssjukhuset är patienten först. Målet är att ge rätt vård till rätt patient i rätt tid. Tillgången på platser kan i det enskilda fallet till och med vara skillnaden mellan liv och död så det finns ett starkt moraliskt krav att i tid skapa de förutsättningar som behövs för att värna stockholmarnas trygghet.
Nu är det valår och vänsterblocket tar alla chanser att kritisera oss. Särskilt i frågor som är viktiga för Stockholms framtid. De vill inte bara försena och stoppa Förbifart Stockholm, utan nu även det nya universitetssjukhuset.
Detta är ett komplext och stort byggprojekt som motsvarar cirka 33 Hötorgsskrapor plus den löpande bygg- och servicedrift ett sjukhus med ständigt nya investeringar i medicinsk teknik kräver. Därför har det varit självklart för landstingsledningen att både anlita världsledande experter på upphandling av stora byggprojekt och löpande söka förankring för processen hos samtliga partier.
Oppositionen har medverkat i processen, men väljer ändå att kritisera beslutet. Mitt svar på invändningarna är att ingen vet i förväg det exakta utfallet av ett projekt av denna storlek, men jag vet att vi har dragit lärdom från de senaste decenniernas stora byggprojekt och fått på plats ett avtal som ger oss bästa möjliga förutsättningar att få ett sjukhus i världsklass färdigt på utsatt tid och utan att kostnaderna skenar iväg.
Med Hallandsåsen som det mest kända exemplet har vi de senaste decennierna nästan fått vänja oss vid att politiska byggprojekt blir långt mycket dyrare än beräknat, och kraftigt försenade. I Stockholm finns flera pågående exempel: kalkylerna för Norra länken och Citybanan har mer än fördubblats sedan de första beräkningarna.
Därför har det varit viktigt för oss att försäkra oss om att detta inte händer det nya sjukhuset. Försäkringar är aldrig gratis, och detta använder nu oppositionen populistiskt för att klaga på prislappen. Men alternativet, att låta skattebetalarna stå för risken och hoppas att kalkylerna håller, har alltför många gånger visat sig vara fel väg.
För att säkra att bygget av det nya sjukhuset kommer att följa tidsplanen och kunna ta emot de första patienterna om fem år, har vi valt att bygga sjukhuset i offentligt-privat samarbete, en så kallad OPS-lösning. OPS innebär att en offentlig part, i det här fallet landstinget, handlar upp en tjänst bestående av utformning, finansiering, bygge, drift och underhåll. För detta betalar vi sedan ett på förhand fastställt pris.
Landstingets i förväg fastställda årliga hyra, är cirka två miljarder kronor per år (knappt 1,7 miljarder i årets penningvärde) fram till år 2040. Denna årshyra betalas fullt ut först från det att sjukhuset står helt klart och fungerar enligt avtal och kan aldrig överstiga den summan. Det är ett garanterat takpris.
Det är viktigt att skilja på kostnaderna för projektbolaget och kostnaderna för landstinget (skattebetalarna). Risken för fördyringar bärs av projektbolaget, inte av skattebetalarna. Vad projektbolagets egen slutnota för bygget blir, vet vi först om fem år när bygget står klart. Därför kan ingen idag säga hur mycket eller lite projektbolaget kommer att tjäna (eller förlora) på byggprojektet. Däremot vet landstinget hur mycket vi kommer att betala i hyra i framtiden.
Erfarenheterna från OPS-projekt i både Finland, Norge och Storbritannien är att skattebetalarna tjänar på att tidsplanen och ekonomin hålls. Ytterligare en fördel i detta fall är den långa avtalstiden om 30 år. Det innebär att projektbolaget måste ta ansvar för helheten och bygga med en sådan kvalitet att fastigheterna är hållbara, slitstarka och lätta att underhålla över tiden. Det vinnande anbudet är trovärdigt, konkurrenskraftigt och robust.
Landstinget har försäkrat sig mot risken för fördyrande förseningar genom att bygga Nya Karolinska universitetssjukhuset med en OPS-lösning. Jag är säker på att detta är det överlägset bästa alternativet, för såväl Stockholms patienter som skattebetalare.
CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD
finanslandstingsråd (M) Stockholms läns landsting
