Politiker, debattörer, journalister, lärare och föräldrar och har i decennier debatterat den svenska skolan. Men vad tycker egentligen eleverna? Hur vill de att undervisningen ska se ut och innefatta för att klara av att nå sina drömmar och mål?
Vi efterlyser att eleverna ska få mer tid med sina lärare i matematik, engelska och svenska.
Metta Fjelkner och Samir El-Sabini
Man kan säga vad man vill om kommunaliseringen och att skolreformer som genomförts inte utvärderas eller att betygssystemet riskerar att ändras varje gång vi byter politisk majoritet. Men det är eleverna här och nu som får betala priset av att ha en skola som inte är tillräckligt bra.
Vilka ämnen som prioriteras och hur de lärs ut har en betydelse för elevens framtid och framtidsmöjligheter. Den kunskap som eleven kan samla på sig i skolan kan spela en avgörande betydelse för personens vägval och livsval. Det är vårt ansvar att se till att eleverna får bästa möjliga start i livet.
Resultaten i undersökningen talar sitt tydliga språk. Hälften av alla tillfrågade gymnasieelever uppger att det finns ämnen man borde läsa mer av i grundskolan för att klara av studierna i gymnasieskolan. Undersökningen visar att eleverna vill läsa mer av matematik, engelska och svenska. Anmärkningsvärt flest, 26 procent lyfter fram matematik, det ämne där resultaten försämrats mest de senaste decennierna.
Vi efterlyser därför att eleverna ska få mer tid med sina lärare i matematik, engelska och svenska. En viktig del i detta är att grupperna i klassrummen blir mindre, så att varje elev kan bli sedd och utveckla sina färdigheter och kunskaper. Vi vill också att timplanen blir tydligare så att eleverna verkligen garanteras rätt undervisningstid för varje ämne.
På frågan om det finns ämnen som man borde läsa i grundskolan som inte finns i dag, står svåra ämnen som psykologi och ekonomi högst på listan. I gymnasieskolan lyfter eleverna framför allt fram behovet av främmande språk men också fysik, kemi och biologi på fler program, vilket får tolkas som att andra program än det naturvetenskapliga bör ha kurser i dessa ämnen eller att eleverna vill ha större möjlighet att fördjupa sig.
Resultaten ger en intressant inblick i hur elever skulle vilja att grundskolan respektive gymnasieskolan skulle förändras i framtiden.
Det är lätt att dra slutsatsen att eleverna är kloka och inser själva att de behöver mer ämneskunskaper. De värdesätter kunskaper och vill öppna dörren till framtiden. Men det är också ett underbetyg till den skola som finns i dag. I en tid när skolpolitiken främst handlar om reformer och implementering är det dags att lyfta blicken och tala om framtidens skola.
Eleverna i undersökningen tar rätten till kunskap på stort allvar och har tydliga ståndpunkter kring vad som behövs för att de ska kunna lära sig mer. Eleverna är mycket måna om att skaffa sig kunskap som i framtiden kan leda till jobb eller högre studier.
Framtidens skola ställer också eleverna inför ökade valmöjligheter. Ökade valmöjligheter som leder till att man måste ha högre krav på vägledning. Cirka 70 procent av eleverna i undersökningen tror det är svårare i dag än för tio år sedan att välja gymnasieprogram.
27 procent tyckte att de fått för lite studie- och yrkesvägledning för att kunna göra medvetna och övervägda val. Ännu allvarligare är att 6 procent inte hade tillgång till någon vägledning alls.
Långt ifrån alla är idag nöjda med det gymnasieprogram de valt. Hela 30 procent hade valt ett annat program om de fått välja igen. Elever på yrkesförberedande program är mer missnöjda med sitt val än elever på studieförberedande program. Mycket talar för att studie- och yrkesvägledningen kommer att bli allt viktigare genom de nya reformerna som sjösätts de kommande åren där yrkesförberedande program inte längre ger allmän behörighet till högskolan och möjligheten att läsa upp ämnen på komvux minskar.
I elevernas skolvardag kan vi också se hur ojämn deras arbetstid och arbetsbörda är. I resultaten syns tydligt att tjejer har högre arbetsbelastning än killar. 36 procent av tjejerna lägger ner 8 timmar eller mer per vecka på studier utanför skoltid, motsvarande siffra för killar är ungefär hälften, 20 procent. Vi menar att rektorer och huvudmän bör ta ett större ansvar för att eleverna lägger ner rimligt mycket tid på sina studier så att de varken jobbar för lite eller mår dåligt på grund av stress och press.
För att nå målet om en likvärdig skola där elever får den kunskap de har rätt till behöver vi lyssna på vad elever har att säga. Med bredare lösningar får fler chansen att lyckas. Om detta är elever och lärare överens.
METTA FJELKNER
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
SAMIR EL-SABINI
ordförande Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO
