Camilo von Greiff och Laura Hartman från SNS menar (Brännpunkt 25/8) att skolan inte behöver ännu mer flum, med anledning av att entreprenörskap har förts in som nytt begrepp i de nya läroplanerna (Lgr11 och Gy2011). Skribenterna befarar att entreprenöriellt lärande skulle leda till utbrett individuellt arbete, som är olyckligt för elevernas resultat.
Framtidens arbetsgivare förväntar sig att människor är initiativrika och kan saluföra sig själva och sina kompetenser.
Helen Törnqvist
Framtidens arbetsgivare förväntar sig att människor är initiativrika och kan saluföra sig själva och sina kompetenser. Människor måste snarare skapa sig ett jobb än skaffa ett. För att klara den framtida välfärden behövs också fler människor som är beredda att starta, driva och utveckla företag. Mot bakgrund av ett sådant resonemang har alliansen gjort entreprenörskap till en naturlig del i nya läroplaner för såväl grundskola som gymnasieskola. Skolverket kartlade entreprenörskap i skolan 2009 och anordnade 2010 nationella konferenser för skolledare runtom i landet. För närvarande implementeras entreprenöriellt lärande runt om i landets skolor.
Det entreprenöriella lärandet innebär bejakande av initiativ, nyfikenhet och kreativitet. Förmågor som kan antingen uppmuntras till ansvarstagande eller släckas till passivitet. Lärare som arbetar entreprenöriellt är lyhörda, bekräftar initiativ och låter undervisningsanknutna idéer omsättas till handling när det passar i relation till kursplanernas krav och det ämnesområde som för tillfället avhandlas.
Entreprenörskap i skolan handlar delvis om kunskap om företagande. I den nya gymnasieskolan ska eleverna ha möjlighet att fördjupa sig i entreprenörskap och företagande inom alla program. Inom vissa program lyfts entreprenörskap fram särskilt tydligt. Unga som under skoltiden har fått testa att starta, driva och avveckla ett företag uppvisar enligt organisationen Ung Företagsamhet en större tendens till att starta företag när studierna är avklarade.
Under hela skoltiden befinner sig de unga inom ramen för offentlig verksamhet där anställda lärare är deras närmsta vuxenkontakt. Långt ifrån alla elever har inblick i företagande. Genom att bjuda in entreprenörer till skolan får ungdomarna möta modeller som brinner för en affärsidé som förverkligats. Ett samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer verklighetsanknutet och levande. Eleverna får företagsamma förebilder att spegla sig i, som kontrast till alla anställda de dagligen möter.
Entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande är också ett genomsyrande förhållningssätt i klassrummen. ”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.” står det i läroplanen för grundskolan. Lärarna ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Lyhörda lärare utgår från elevernas verklighet genom att inventera förförståelse inför ett arbetsområde. Skickliga lärare gör undervisningen verklighetsanknuten och lyckas behålla nyfikenheten och den inre drivkraften hos eleverna, vilken gör att de unga prövar egna idéer och löser problem på egen hand och i grupp. Lärare ska stimulera kompetenser som initiativ, ansvar, kreativitet inom ramen för aktuellt ämnesområde. Delaktigheten i lärandet gör att motivationen hos eleverna ökar.
Entreprenöriellt lärande förutsätter alltså närvarande, skickliga, bekräftande lärare som planerar undervisningen utifrån aktuell inlärningsforskning, där lärandet sker i ett socialt samspel mellan lärare, elever och stoff utifrån uppställda kunskapskrav, vilket är något annat än både katederundervisning och flumpedagogik.
HELEN TÖRNQVIST (C)
gruppledare Utbildningsnämnden i Stockholms stad
