Presidenterna i landets hovrätter och kammarrätter kräver att generellt prövningstillstånd ska införas i alla mål (Brännpunkt 5/6). Skälet uppges vara ekonomiska åtstramningar med åtföljande befarade nedskärningar för domstolarna.
Se till att skaffa de pengar som rättssäkerheten behöver!
Anne Ramberg
Advokatsamfundet tycker inte att det förslaget är bra.
Det följer av grundläggande rättssäkerhetsprinciper att den enskilde som huvudregel har rätt att få sin sak prövad i fler än en instans, särskilt i mål som kan leda till långa straff, administrativa frihetsberövanden eller skatte- och avgiftstillägg.
Redan 2008 infördes prövningstillstånd för vissa måltyper. Samtidigt infördes så kallad granskningsdispens. Den skulle säkerställa att materiellt felaktiga underrättsdomar inte nekas prövningstillstånd. Någon trovärdig analys av systemets funktion har emellertid inte genomförts. Däremot har Högsta domstolen i flera fall underkänt hovrätternas dispensprövning.
Andelen meddelade prövningstillstånd i hovrätterna uppgår till mellan 22,8–34,2 procent i de olika hovrätterna. Andelen varierade betänkligt inte bara mellan hovrätterna utan också mellan avdelningarna. I Svea hovrätt var således variationen från som lägst 15,2 procent till som högst 45,1 procent. Vissa avdelningar beviljande inte en enda prejudikatdispens. Redan dessa skillnader inger betänkligheter om systemets konsistens och ändamålsenlighet.
Inte heller granskningsdispensen har visat sig utgöra någon garanti för att materiellt felaktiga domar ändras. Ändringsfrekvensen har i stället sjunkit mest beträffande de måltyper där prövningstillstånd ökat mest. Mellan 2008–2010 sjönk ändringsfrekvensen med 8,7 procent till 18,7 procent. I skattemålen var ändringsdispensen 2009 24,3 procent trots att prövningstillstånd i dag endast krävs i 10 procent av skattemålen.
Vidare saknas belägg för att några effektivitetsvinster överhuvud uppnåtts eftersom målet ändå måste genomgå en ingående prövning med undantag för förhandlingstid och domsskrivning.
Kravet på prövningstillstånd vilar på tanken att tyngdpunkten i den dömande verksamheten skall läggas i första instans. Det ställer särskilda krav på adekvat resurstilldelning i underrätterna. Att då åberopa den bristande tilldelningen av resurser som argument för att införa generellt prövningstillstånd är ett inte alldeles lättillgängligt angreppssätt.
En person som dömts till ett långvarigt frihetsberövande, en förälder vars barn tvångsomhändertagits eller en skattskyldig som med stöd av en svårtolkad skattelagstiftning och mindre rättssäker skatteprocess bör i utgångspunkten vara tillförsäkrad prövning i ytterligare en instans. Det handlar om den enskildes tilltro till domstolsväsendet. Och det handlar om den materiella rättvisan.
Presidenter i alla överrätter: acceptera inte ekonomisk utpressning! Se till att skaffa de pengar som rättssäkerheten behöver!
ANNE RAMBERG
generalsekreterare, Sveriges advokatsamfund
Missa inte debattartiklarna om nämndemän:
- 15 okt 2012 ”Tydligt att nämndemän behövs”
- 12 okt 2012 ”Partipolitiskt bagage kan vara olämpligt”
- 11 okt 2012 ”Partiska jurister skadar tilltron”
- 9 jun 2012 ”Ekonomi får inte sätta rättssäkerhet ur spel”
- 7 jun 2012 ”Nämndemännen bör ges kollektiv rösträtt”
- 6 jun 2012 ”Domstolscheferna vill offra rättssäkerheten”
- 5 jun 2012 ”Slopa nämndemän i överrätter”
- 29 dec 2011 ”Kritiken är populistiskt trams”
- 28 dec 2011 ”Nämndemännen har spelat ut sin roll”
- 22 sep 2010 SD:s åsiktsuppfattning kan ge anledning till oro
