Peter Santesson ser inga uppenbara problem med dagens röstningsförfarande (Brännpunkt 28/10). Det gör jag.
Norge, Estland och Finland har genomfört e-röstning med stor framgång och utan att det gjorts avkall på valhemligheten.
Mats Gerdau
I riksdagsvalet 2010 var det mer än 2000 människor som inte fick sina röster räknade då rösterna av olika anledningar underkändes. I vissa kommuner hänger det sista mandatet på några få röster och därmed kan en enstaka underkänd röst avgöra majoritetsförhållandena.
Detta och de andra felaktigheterna som ägde rum vid förra årets val är inte värdiga ett land som ska vara föregångare vad det gäller demokrati. Därför är det glädjande att regeringen nu ska se över möjligheterna till att utveckla vårt valsystem med inslag av e-demokrati vilket jag argumenterat för i flera år. Detta kan också vara ett första steg i riktning mot mer deltagardemokrati och början till en lösning på att problemet med att medborgarna kommer allt längre ifrån politiken.
Genom innovation och teknik har samhället genomgått en enorm utveckling som förbättrat tillvaron för många människor. Internet har hyllats som forum för debatt och åsiktsbildning då det ökat möjligheten till deltagande i det politiska samtalet. I en tid då valdeltagande och traditionellt intresse och engagemang för politiska partier sjunker är dessa nya kanaler positiva och viktiga för demokratin. Därför måste vi även utnyttja internets möjligheter för mer traditionella kanaler som valdeltagande och röstning vilket är ett första steg mot ytterligare demokartisk utveckling.
Det handlar inte om en ogenomtänkt önskan om att vara modern eller att använda den senaste tekniken utan anledning. Det handlar om att diskussionen om hur samhället demokratiskt ska organiseras måste hållas vid liv.
Den största vinsten med e-röstning är ökad tillgänglighet och ökat valdeltagande. Genom nya demokratiska strategier så stimuleras intresset för politiskt engagemang och människor kan involveras på ett annat sätt och kommer då närmare politiken.
Vid valet 2010 blev det för mig uppenbart att problem visst föreligger med nuvarande röstningsförfarande. Det stora antalet underkända röster är ett exempel. Detta då underkända röster är ett underkännande av demokratin. Ett bra och rättvist valsystem ska inte ge utrymme till att tolka väljarnas röster vilket idag är vad som sker vid avgörandet om en röst är godkänd eller ej. Dessa frågor är inte endast principiella utan om cirka hälften av de underkända riksdagsrösterna hade tillfallit Kristdemokraterna skulle partiet fått ett mandat till vilket således påverkat valresultatet.
Idag kan det också ta flera veckor att räkna alla röster. Enligt ”god internationell valsed” bör misstankar om felaktigheter vid valet granskas inom några dagar och den tidsgränsen blir närmast omöjlig utan elektroniska inslag.
Det är givetvis nödvändigt att e-röstning ifrågasätts ur säkerhetssynpunkt. Sverige är ett föredöme för åsiktsfrihet och valhemligheten är okränkbar men demokratidiskussionen får inte hindras genom att vi bara ser svårigheter istället för möjligheter med nya tillvägagångssätt.
Norge, Estland och Finland har genomfört e-röstning med stor framgång och utan att det gjorts avkall på valhemligheten. Här finns mycket att lära och tekniken kommer att utvecklas ytterligare.
Det finns flera skäl till att utveckla och modernisera den svenska röstningsmetoden. Den demokratiska utvecklingen måste fortsätta och elektronisk röstning är ett utmärkt första steg.
MATS GERDAU (M)
riksdagsledamot
