Jobbskatteavdraget är en hörnsten i regeringens politik för att få fler människor i arbete. Det är en politik som är orättvis, krånglig och ineffektiv.
Dessutom är Sverige unikt. Enligt en forskarrapport som PRO presenterar idag är vi det enda land som beskattar pensionärer mer än löntagare. Vi lät en forskare studera hur mycket skatt en pensionär och en löntagare betalar. Dels vid en inkomst som motsvarar en genomsnittlig pensionär, dels vid en inkomst som genomsnittlig löntagare får i pension. Hur mycket betalar en löntagare respektive en pensionär i skatt i 18 länder (EU-15, Norge, USA och Australien)?
Enligt forskarrapporten är det bara i Sverige som pensionären konsekvent betalar mer i skatt än en löntagare vid dessa inkomstnivåer. I Finland har regeringen kompenserat pensionärerna för det särskilda jobbskatteavdrag som infördes för några år sedan och nu betalar en pensionär, med en inkomst som motsvarar vad en genomsnittlig löntagare får i pension, 1 procentenhet mindre än vad löntagaren gör för samma inkomst. I Danmark är skillnaden 7 procentenheter och i Norge 6 procentenheter. Men skillnaderna är ännu större i andra länder.
I Tyskland betalar en pensionär, med en inkomst som motsvarar vad löntagaren får i pension, 18 procentenheter lägre skatt, i Storbritannien 11 procentenheter och i Nederländerna 15 procentenheter. Alltså: när löntagaren och pensionären har samma inkomst betalar pensionären mindre i skatt i alla länder – utom i Sverige.
Regeringen hävdar att syftet med jobbskatteavdraget är att fler ska arbeta och de som arbetar ska arbeta mer. Finansminister Anders Borg brukar hävda att han har vetenskapligt stöd för uppfattningen och vid de två första stegen i jobbskatteavdragen påpekade han nogsamt att skattesänkningarna var ansvarsfullt finansierade. Nu stämmer inte det.
I somras skrev Finanspolitiska rådet i sin remiss att det hade varit lämpligare med skattesänkningar som tydligare fokuserat på grupper med låga inkomster och därför hög konsumtionsbenägenhet. Konjunkturinstitutet, som tidigare hållit med om att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen säger nu att det fjärde steget har en negativ effekt på arbetsutbudet; vid en given taxerad inkomst får man högre disponibel inkomst och väljer därför sannolikt att arbeta mindre. IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering – pekar på att någon utvärdering av det svenska jobbskatteavdraget aldrig har gjorts, att det förmodligen inte är det bästa sättet att stimulera efterfrågan i dagens ekonomiska läge samt att det för stora grupper skulle vi typiskt sett förvänta oss att arbetsutbudet minskar.
Skulle regeringens egna beräkningar, att jobbskatteavdraget lett till 80000 fler jobb, vara riktiga krävs en skattesänkning med drygt 800000 kronor för att skapa ett arbetstillfälle. Men arbetsmarknaden nådde sin kulmen redan år 2007. Därefter förloras 250000 jobb, om vi inkluderar prognoserna för nästa år. Regeringens politik är inte bara orättvis och krånglig. Den har dessutom misslyckats.
En pensionär betalar i genomsnitt 700 kronor mer i skatt varje månad jämfört med en löntagare med samma inkomst. Detta efter att först ha förlorat närmare 40 procent av sin inkomst i samband med att han gick i pension.
En löntagare som gick i pension år 2007 fick ut 64,7 procent av sin lön i pension. År 2012 kommer nettoinkomsten att ha sjunkit till 52,6 procent av löntagarnas nettolön. Och en löntagare som år 2006 hade exakt samma brutto- och nettolön som en pensionär, har i år 9 procent högre nettolön. År 2012 beräknas nettolönen för löntagaren vara 22 procent högre än pensionären.
Det sker nu en drastisk nedskärning av pensionärernas standard, där en del är nedräkningen av inkomstpensionerna till följd av finanskrisen och en del de stora skillnaderna i beskattning av löner och pensioner.
Skattesystemet har blivit krångligare. År 2006 fanns en kolumn i skattetabellen. Den som ville veta vilken skatt vederbörande skulle betala behövde bara känna till kommunalskatten för att enkelt kontrollera vilken skatt som skulle betalas. Nu finns det sex kolumner, beroende på ålder, inkomstslag och om pensionsavgift ska betalas.
Regeringen har rört till skattesystemet så att det blivit ett teoretiskt utformat och oöverskådligt lapptäcke av olika skattekurvor.
Men sist och slutligen är det viktigt för oss pensionärer att välfärden tryggas. Regeringen sänker nu skatten utan någon finansiering. Skatten ska sänkas långsiktigt med 10 miljarder för 2010, en skattesänkning som experterna tror leder till minskat arbetsutbud, och man lånar till varenda krona för denna skattesänkning. På sikt är denna politik ett hot mot våra pensioner, äldreomsorg och den sjukvård som många äldre är beroende av.
CURT PERSSON
ordförande PRO
