Sveriges långvariga och hittills fruktlösa kamp mot narkotikan har på senare tid tagit flera steg i fel riktning. Regeringen, med statsråd Maria Larsson (KD) i spetsen, stod i våras som värd för World federation against drugs och propagerade för hårdare tag mot narkotikan i samhället.
Gör inte svenska barn och ungdomar, som i grunden är i behov av vägledning, utbildning och stöd, till kriminella.
Arvin Yarollahi och Andreas Åberg
Veckorna innan stormötet slog Citypolisen i Stockholm till mot Åsöskolan och tog godtyckligen in barn och ungdomar på förhör. Man utsatte därtill många för integritetskränkande urinprov som i samtliga fall visat negativt. Patrick Widell på ungdomsroteln, Citypolisen, var ändå nöjd med insatsen då den enligt honom haft en avskräckande effekt.
I kriget mot narkotikan har polisen fått fria händer att både skrämma och frihetsberöva barn och ungdomar. Detta är i sig en oroväckande utveckling.
Sverige är bland de länder i Europa med högst dödlighet bland missbrukare. Närmare 420 personer dog som resultat av sitt missbruk år 2010 (CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Regeringen beställde av den anledningen en så kallad missbruksutredning som bland annat pekade på organisatoriskt kaos inom beroendevården. Än i dag har man inte åtgärdat många av de brister som utredningen presenterade. Istället har man ökat anslag och givit mer befogenheter till polismyndigheter runtom i landet med målet att minska efterfrågan på narkotika.
Regeringen har därmed medvetet trappat upp kriget mot brukare, beroendesjuka samt, som i fallet på Åsöskolan, även oskyldiga, på fel plats vid fel tidpunkt. Enligt en undersökning som CAN låtit göra erkände 9 procent av svenska niondeklassare (pojkar) att de någon gång provat narkotika under 2011. Motsvarande siffra för gymnasieelever var 20 procent. Cannabis var det absolut vanligaste preparatet. I lagens ögon är således alla dessa ungdomar kriminella och potentiella måltavlor i kriget mot narkotikan.
Sett ur ett samhällsperspektiv, är det då verkligen rättfärdigat med polisiära insatser mot barn och ungdomar som i grunden behöver undervisning och vägledning?
Flera länder i Europa har valt en betydligt mer human linje. I Portugal avkriminaliserades all personligt bruk av narkotika år 2001. Integritetskränkande åtgärder som att frihetsberöva och lagföra barn och ungdomar hör inte hemma inom narkotikabekämpning menar man. Det driver problematiska brukare under ytan dit varken vård eller sociala tjänster når. Genom att betrakta missbruk som en sjukdom istället för ett brott har man lyckats rädda tusentals liv. I en sammanställning som EUs drogorgan EMCDDA låtit göra år 2011 hamnade Sverige på åttonde plats bland länder med högst narkotikarelaterade dödsfall i Europa – långt över EU-snittet. Portugal fanns på plats nummer 26.
Vi menar att det är dags för Sverige att sluta fred i kriget mot narkotikan som i själva verket är ett krig mot den egna befolkningen. Gör inte svenska barn och ungdomar, som i grunden är i behov av vägledning, utbildning och stöd, till kriminella. Avkriminalisera personligt bruk av narkotika, använd polisens och rättsväsendets resurser till att bekämpa organiserad brottslighet och satsa istället på förebyggande sociala insatser och beroendevård.
ARVIN YAROLLAHI
läkare
ANDREAS ÅBERG
läkare
