I förrgår återkom Mattias Gardell med ett inlägg där ånyo formen skymmer sakfrågorna i syfte att undvika en debatt om huvudbudskapet i vår Rosengårdsrapport – hur bemöta hoten mot demokrati och värdegrund.
Låt mig först bara en gång för alla klargöra att detta inte är en traditionell vetenskaplig avhandling – vilket kritikerna hittills försökt utgå ifrån – utan att den har det mindre ambitiösa formatet av rapport/studie men med användandet av beprövade vetenskapliga metoder.
Detta är dock mer ambitiöst än övervägande flertalet av liknande underlag som regeringskansliet får in för beredning. Rapporten var enligt överenskommelse begränsad i tid och rum (cirka 30 sidor) för den lägesbild som uppdragsgivaren efterfrågade. Att kritisera rapporten för bristande vetenskaplighet är som att kritisera den dåliga bilden på en tv när det egentligen är en radio det är fråga om.
Det trista är att själva sakfrågan – om radikaliseringstendenser i utsatta områden som Rosengård – kommit helt i skymundan, vilket också synes ha varit ett uttalat syfte från islamologerna i Lund och Uppsala. Samma sak hände med Sydsvenskans uppmärksammade artikelserie från 2003 som pekade på precis samma fenomen och trender vilket även då mötte kritik från samma läger som idag.
Den ”våta filten” över radikaliseringsproblematiken får uppenbarligen inte lyftas då den stör världsbilden för Gardell och Lundaislamologerna. Deras kritik är inte opartisk bara för att de klär sig i akademiska kappor (vilka för övrigt inte är särskilt internationellt erkända).
Är då Gardell en omdömesgill och trovärdig källa när han uttalar sig om islam, radikalisering eller andra forskare på området? Han har i sin bok Bin Ladin i våra hjärtan omfamnat den kände predikanten – och även senare erkänd som Hamas andlige ledare – Yusuf al-Qaradawi som en företrädare för wasatteya – ”den islamiska mittfåran”. Gardell kallar detta ”folkhemsislamism” som sägs motsvara ”ett slags socialdemokrati, om än med moralkonservativa inslag”.
Denne al-Qaradawi är enligt frågespalter på websidan IslamOnLine för att muslimska kvinnor måste bära slöja, för kvinnlig omskärelse, för att kvinnor ska underordnas mannen och där denne med våld kan tillrättvisa henne samt att hon inte ska lämna hemmet utan manligt sällskap (såvida det inte rör sig om martyrbombningar).
al-Qaradawi menar vidare i uttalanden för tv-kanalen al-Jazeera att Allah förde fram Hitler och hur denne ”satte judarna på plats” och att därmed ”gudomlig rättvisa” utmättes.
Är detta som en kommenta- tor nyligen frågade sig ”en man i islams mittfåra”, eller ”en socialdemokrat med moralkonservativa inslag”?
Gardell vill nu att han och hans likasinnade ska ges i regeringsuppdrag att studera radikaliseringen, när det i själva verket är en del av problemet med ”den våta filten”. Det är inte svårt att tycka att det är som att låta inbrottstjuven ge synpunkter på hur villalarmet ska vara utformat.
Låt oss nu framöver – för bland annat Rosengårdsbornas bästa – hoppas att mediedebatten framöver fokuserar på huvudsaken i vår rapports innehåll, hoten mot värdegrund och demokrati, istället för på bisaker.
Det är allt annat än en akademisk fråga.
Magnus Ranstorp
forskningschef vid FHS/CATS
