Energipolitiken är en viktig del av den svenska näringslivspolitiken. En bred diskussion om den långsiktiga utvecklingen är något som Svenskt Näringsliv välkomnar.

Vi har två grundläggande utgångspunkter. Den första handlar om vilken struktur på näringsliv och samhälle i stort som är realistisk och önskvärd. Den andra handlar om vilka funktionella krav detta samhälle kommer ställa på energisystemet - pris, tillgänglighet, tillförlitlighet och klimat- och miljöprestanda.

Sverige är unikt med sina naturresurser och vi har byggt upp ett starkt näringsliv kopplat till förädlingen av dessa som miljö-, klimat- och resurshanteringsmässigt står sig väl i ett internationellt perspektiv. De senaste åren har elpriset dubblerats och ökat mer i Sverige än i andra länder.

Om inget sker förefaller den långsiktiga trenden vara stigande elpriser och ökad volatilitet. Detta är ett stort bekymmer för ett näringsliv som skall planera långsiktiga investeringar.

Ur ett globalt miljö- och klimatperspektiv skulle det innebära en försämring om den industriproduktion som i dag bedrivs i Sverige ersattes av produktion i andra länder. Det skulle i och för sig minska det totala el- och energibehovet i det svenska samhället, men till ett mycket högt pris för den svenska samhällsekonomin och med stora sociala konsekvenser.

Svenskt Näringsliv har i samarbete med ÅF och 4C Strategies genom fört en studie som syftar till att få en bild av förutsättningarna för den framtida svenska energiförsörjningen. Den ger samma resultat som flera andra studier. Fram till 2020 och 2030 kan det bli ett ”elöverskott” men därefter uppstår en brist på baskraft som måste fyllas på upp till 70 TWh/år – det som genereras av kärnkraft idag. Detta trots ökad energieffektivitet.

Till 2030 är det framförallt vindkraft och kraftvärme som kan bidra till ett ”överskott”. Kring kraftvärme finns det frågetecken när värmebehovet minskar i bebyggelsen till följd av ökad energieffektivitet.

Vindkraftens egenskaper gör att det hela tiden måste finnas en bas och en backup i elsystemet. Ekvationen måste gå ihop varje sekund och det behövs en tydlig komponent av baskraft i systemet. Vattenkraften kommer i högre grad att utnyttjas för att reglera vindkraften.

Den energiöverenskommelse alliansen gjorde 2009 innehåller som vi ser det en rimlig funktionsmässig utgångspunkt; baskraft, förnybar kraft och reglerkraft. Energipolitiken måste utgå från detta grundläggande funktionskrav och vara klimateffektiv, säker och konkurrenskraftig.

Vi tror på en framtid där vi möjliggör en fortsatt utveckling av det vi är bra på, samtidigt som nya näringsgrenar kommer utvecklas. Detta ger välfärd i Sverige. Vår fråga till dem som återigen är på väg in i diskussioner om enskilda tekniker utan beaktande av grundläggande funktionskrav - vad är det för framtidsbild ni ser? Det verkar inte vara samma som vi.

GÖRAN NORÉN

enhetschef Näringspolitik Svenskt Näringsliv

MARIA SUNÉR FLEMING

ansvarig Energi- och Klimatpolitik, Svenskt Näringsliv