Vi har i dag en mycket märklig debatt i Sverige när det gäller sysselsättning och arbetsmarknad. Vi har å ena sidan en statsminister som vill att vi ska jobba till 75 års ålder medan de borgerliga ungdomsförbunden vill försämra de äldres anställningstrygghet. Mängder av subventioner har riktats till arbetsgivare för att anställa unga, men den stora effekten har uteblivit. Det är dags att tänka om och tänka nytt.
Så fort det blir dags att diskutera hur vi ska få in de unga på arbetsmarknaden, börjar olika lönesänkningsförslag att vädras. Senast i tur var det Sollentuna kommuns borgerliga majoritet som vill införa en form av ”ungdomslön”. Sollentuna vill att deras unga ska göra jobb åt kommunen för 14000 kronor i månaden.
Vi undrar var man kan hitta exempel och statistik på att sämre löner för unga och otrygga anställningsvillkor skulle minska arbetslösheten? Inte i några tidigare undersökningar som gjorts eller vid olika internationella jämförelser har det framkommit något samband mellan nivån på lägstalön och ungdomsarbetslöshet. Tvärtom har flera länder med markant lägre lägstalön än Sverige en högre arbetslöshet bland unga.
Om nu till exempel Sollentuna kommun har behov av att nyanställa ska man naturligtvis tillsätta dessa tjänster. Och om man inte hittar arbetskraft med rätt utbildning som krävs för till de olika tjänsterna så har kommunen en del framför sig att rätta till. Dels bör dom förbättra arbetet med de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan och dels se över möjligheterna till påbyggnadsår med praktikplatser efter gymnasiet. Men det är aldrig de lägre lönerna som ger ungdomar jobb. Det är den ordentliga utbildningen. Dessutom är det så att lägre löner till unga pressar ner löneläget totalt sett. För vilken arbetsgivare skulle vilja anställa personer till 100 procents kostnad om man har möjlighet att få in arbetskraft som är billigare?
Att få ner arbetslösheten genom att låta människor få möjlighet att omskola sig till yrken som efterfrågas är en väg som i dag är nästintill stängd. I takt med stigande arbetslöshet har det istället genomförts gigantiska nedskärningar inom vuxen- och yrkesutbildningarna under de senaste åren. Trots att det inte finns något samband mellan lägre ingångslöner och låg arbetslöshet bland unga, så kommer det med jämna mellanrum utspel kring lägre lön till unga. Det enda säkra resultatet av sänkta löner är att de som redan tjänar minst kommer att tjäna ännu mindre. Titta bara på USA som med låga ingångslöner banat väg för en arbetsmarknad som gör att man måste ha flera jobb för att klara sin försörjning. Eller Spanien där ingångslönerna är mycket lägre än i Sverige, men där arbetslösheten ändå är högre.
Handelsanställdas förbund och Hotell- och Restaurangfacket presenterade 2011 en rapport som bland annat tittade på vilka effekter regeringens försöksverksamhet med sänkta socialavgifter för unga hade gett. Sänkningen har till sin konstruktion en liknande effekt som en mycket kraftig sänkning av lägstalönerna skulle ge. Trots att satsningen, enligt regeringens egna beräkningar, kostade 14 miljarder under 2011 går det inte att se någon ökning av antalet unga anställda inom detaljhandel eller hotell- och restaurangbranscherna.
Om man vill höja sysselsättningen bland unga så skulle de 14 miljarder kronorna kunna användas betydligt mer effektivt. En stor del av arbetslösheten bland unga beror på avsaknad av fullständiga gymnasiebetyg och låga kunskaper i yrken som har brist på arbetskraft. Med anledning av det borde satsningar på kunskapslyft, arbetsmarknads- och yrkesutbildning vara prioriterat.
För jämförelsens skull, och för att förstå värdet av 14 miljarder kronor, skulle man kunna rikta dessa resurser till offentlig sektor där eftersatta behov skulle avhjälpas genom att skapa ”traineeanställningar” som sedan ska övergå till reguljära jobb. Om man tänker sig heltidslöner på 25.000 kronor per månad (+ 50 procent socialavgifter och andra personalkostnader) så skulle det motsvara drygt 31 000 heltidsjobb.
Det är dags att satsa på utbildningen, både gymnasieutbildning och eftergymnasial. Det behövs fler platser på Komvux och en utvecklad Yrkesvux. Upprätta partsbranschråd som följer och utövar mentorskap till eleverna så att det blir en naturlig kontakt till arbetsmarknaden, satsa på sommar- och extrajobb.
Har Sverige råd med detta? Ja, bara den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften kostar som sagt årligen 14 miljarder och har inte haft någon positiv effekt på ungdomsarbetslösheten. Så ja, det har vi. Men vi har inte råd att avstå.
PER PERSSON
ELISABETH BRANDT YGEMAN
LO-distriktet i Stockholms län
LÄS OCKSÅ: Unga måste få chans att lära sig ett yrke
LÄS OCKSÅ: Ungdomslöner är helt fel väg att gå
