Människor från andra delar av världen, som på grund av fattigdom sitter hopkurade vid husväggar eller sover på en bit wellpapp var förr en ovanlig syn i Sverige. Numera syns de såväl i Göteborg som i Gävle.
Regeringen saknar en politik för att på allvar motverka hemlösheten.
Marika Markovits
När vintern kommer växer nöden för dessa människor. I Stockholm har hemlösa EU-medborgare, till skillnad från svenskar, inte rätt till plats på akuthärbärge. Regeringen måste därför ta sitt ansvar. I Nederländerna har staten lagstiftat om rätten till sängplats. En nationell tak-över-huvudet-garanti vid temperaturer under nollstrecket som omfattar alla i landet vore även i Sverige ett första steg.
Hur många EU-medborgare i hemlöshet som finns i Sverige vet vi inte. Socialstyrelsen har bara hemlöshetsstatistik om svenska medborgare. Sannolikt handlar det dock om tusentals individer.
Men även många kommuner famlar i mörkret. I en enkätundersökning som Stockholms Stadsmission gjorde sommaren 2012 svarade nästan hälften, 47 procent, av de 137 kommuner som deltog att de inte visste om det fanns hemlösa EU-medborgare i kommunen. Hela resultatet finns i vår årliga hemlöshetsrapport, ”Hemlös 2012”, som presenteras i riksdagen.
Den svenska regeringen har heller inte gett EU-medborgares hemlöshet tillräcklig uppmärksamhet. Tillsättandet av en nationell hemlöshetssamordnare i december 2011 var ett slag i luften eftersom samordnaren saknar både budget och ett kraftfullt mandat att agera. Årets höstbudget var ytterligare en påminnelse om att regeringen saknar en politik för att på allvar motverka hemlösheten.
Det finns flera orsaker till varför EU-medborgare söker sig till Sverige och hamnar i hemlöshet. Migrationsmönstren har förändrats, fattigdomen växer i EU och människor förväntas resa dit jobben finns.
Men vi måste också vara självkritiska. Svensk arbetsmarknad utestänger människor som inget hellre vill än att arbeta, eftersom barriärerna är höga och det råder brist på enklare och okvalificerade arbeten.
När människors förhoppningar om ett bättre liv stöter på stela svenska strukturer innebär det inte bara ett stort mänskligt lidande. Sverige går samtidigt miste om en mänsklig driftighet som skulle berika samhället. För om hemlöshet traditionellt förknippas med missbruksproblem och psykisk ohälsa, utmärks gruppen EU-medborgare av en stark vilja att jobba. Det handlar om en riktig nybyggaranda.
Men ansvariga ministrar i regeringen gör ingenting för att ta vara på denna drivkraft. Tillträde till arbetsförmedlingens jobbmatchande tjänster och till yrkesinriktad basutbildning i svenska skulle avsevärt underlätta möjligheten för självförsörjning. Dessutom skulle svenska företag lättare få den arbetskraft de efterfrågar. Grundläggande språkkunskaper är något som många arbetsgivare vi har kontakt med kräver.
Trots att EU-medborgarna hindras av barriärer på den nationella arbetsmarknaden, fortsätter regeringen att låta kommunerna bära huvudansvaret för hemlöshetsbekämpningen. Men verktygen för att varaktigt påverka utvecklingen finns inte lokalt. Hemlöshetsproblematiken måste lösas på nationell och europeisk nivå.
Nu är vi inne i oktober och temperaturen har börjat krypa nedåt. När den första snön snart faller växer nöden dramatiskt för de människor som sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Utan tak över huvudet blir nätterna otrygga och risken för köldskador ökar.
På dagarna söker sig många EU-medborgare som lever i hemlöshet i Stockholm till Crossroads, ett informations- och stödcenter som Stockholms Stadsmission startade 2010 tillsammans med Frälsningsarmén, Arbetsförmedlingen och Stockholm stad. Här får EU-medborgare som saknar bostad och arbete hjälp att kontakta myndigheter och söka jobb. Centret ger också en chans att värma sig, äta en bit mat och tvätta sina kläder. Detta är ett bra exempel på hur lokal kraftsamling gör skillnad.
Men resurserna är begränsade. När lokalen stänger efter lunch får besökarna gå ut i staden för att hitta husrum. Stockholms stad har i år efterfrågat ideella organisationers insatser för att skapa någon form av vinterhärbäge. Detta är ett steg framåt, men mycket mer måste göras för att hjälpa alla.
Flera månader av sträng kyla framöver gör att många EU-medborgare kommer att fara illa. Regeringen måste därför snabbutreda en nationell tak-över-huvudet-garanti. Behövs inspiration kan man besöka Nederländerna, där staten tagit sitt ansvar för att ingen ska behöva sova utomhus på vintern. Hur kan Sverige, ett av Europas rikaste länder, nöja sig med lägre ambitioner?
MARIKA MARKOVITS
direktor Stockholms Stadsmission
