Malmström säger till SvD att hon inte har som ambition att gå Europaparlamentet till mötes vad gäller kravet på att utöka direktivet. Gott så. Men Malmström säger även att det inte är realistiskt för Kommissionen att föreslå att direktivet ska rivas upp efter som medlemsstaterna vill ha direktivet. Det är en sanning med modifikation.

Malmström hoppar också över ett viktigt steg i processen. Det finns mycket som tyder på att direktivet inte är förenligt med den europeiska konventionen om skyddet för de mänskliga rättigheterna (EKMR). I ett rättsfall från december 2008 konstaterade exempelvis europadomstolen att en lag som gav brittiska myndigheter rätt att laga personlig data (bland annat DNA) för personer som inte var dömda för något brott, stred mot artikel 8 EKMR om rätten till privatliv och skydd för sin kommunikation. Centerpartiet och Piratpartiet har därför för några veckor sedan ställt en skriftlig fråga till Kommissionen om hur prövningen av direktivet mot EKMR har sett ut.

Innan kravet på att riva upp direktivet avfärdas måste frågan om förenligheten med EKMR noga utredas och resultatet måste offentliggöras. Rätten till ett skyddat privatliv och en skyddad korrespondens är allt för viktig för att tumma på.

Men, skulle det vara så att det framkommer att direktivet inte är i konflikt med EKMR, ja då finns det faktiskt ett alternativ. Vid den översyn som ska vara klar i höst finns det en möjlighet för Kommissionen att göra om direktivet så att det blir frivilligt för medlemsstaterna att genomföra. Med en sådan lösning slipper Malmström ta konflikten med de medlemsstater som vill ha direktivet, samtidigt som de medlemsstater som inte vill ha det slipper införa detsamma.

Under förutsättning att direktivet verkligen är förenligt med EKMR framstår detta som den bästa lösningen. Kommissionen kan även finna stöd för en sådan lösning i EG-domstolens praxis från januari 2008, där domstolen förklarade att de mest väsentliga delarna av IPRED-direktivet var frivilliga för medlemsstaterna att införa. Det finns alltså en möjlighet för att tillgripa en liknande lösning även för datalagringsdirektivet.

Malmström har ett alternativ som har stöd i EG-rätten. Om hon bara vill, är det ingen omöjlighet att freda Sverige från datalagringsdirektivet.

LENA EK (C)

Europaparlamentariker

JOHAN LINANDER (C)

Riksdagsledamot