I debatten har ofta motsatsen mellan sär- och samkönade par uppmärksammats.

Istället för att fokusera kring det som uppenbart förenar har skillnaderna ställts i centrum. Vi menar att det är mer som förenar än som skiljer samkönade par från särkönade.

I grunden handlar äktenskapet om två vuxna individers vilja att leva i ett livslångt förbund, byggt på ömsesidig kärlek och gemensamt ansvar.

I äktenskapet ligger också ett moment av offentlighet. Personerna uttalar för varandra sin kärlek i vittnens närvaro och samhället accepterar och bekräftar.

Detta är själva grunden för äktenskapet och just i detta menar vi att samkönade och olikkönade par liknar varandra. Därför är vi idag överens om att gemensamt ta ställning för en könsneutral äktenskapslagstiftning.

I den debatt som pågår kan tydligt urskiljas de argument som utgår från en speciell tolkning av Bibeln. Med hjälp av denna textsamling har man velat förhindra att människor behandlas likvärdigt, till exempel hindra samkönade par från att inkluderas i det som samhället kallar äktenskap.

Det är inte något nytt fenomen att människor gömmer sig bakom tolkningar av heliga skrifter för att motivera en diskriminering eller särbehandling.

I historien har sådana tolkningar förekommit för att bevara slaveri och dödsstraff, för att sänka fackföreningsrörelsen när den befann sig i sin linda och inte minst för att hålla fast vid kvinnans underordning under mannen.

Utifrån bibeltexter har också hävdats att äktenskapet mellan man och kvinna ska uppfattas som en oföränderlig ordning, given en gång för alla. En sådan uppfattning kan knappast förenas med ett bejakande av historisk utveckling.

För oss är kärleken överordnad. Den sammanfattar all etik. Den är det mest grundläggande i all reflektion kring tvåsamhet och relation. Den utgör ett konstituerande element i vad vi kallar äktenskap.

Det är inte kön utan kärlek som allt hänger på. Därför: inför en könsneutral äktenskapslagstiftning.