Lars Strannegård påstår att Svenskt Näringsliv vill sänka studiebidraget till studenter som läser humaniora (Brännpunkt 2/7). Påståendet är inte korrekt.

Syftet på denna punkt med den rapport som Svenskt Näringslivs samhällsekonomer tagit fram var att ifrågasätta förekomsten av så kallade hobbykurser i högskolan, kurser som inte har någon forskningsanknytning. Forskningsanknytning är det kriterium som avgör om en utbildning är att betrakta som akademisk (högskolemässig) eller inte. Fler än Svenskt Näringsliv borde vara intresserade av att denna centrala princip upprätthålls, inte minst studenterna själva.

Sverige är det land i världen som har högst etableringsålder på arbetsmarknaden – 28 år. Etableringsåldern har stigit kraftigt sedan i början av 1990-talet då den låg på 21 år. I den refererade rapporten analyseras vilka konsekvenser den höga etableringsåldern får både för den enskilda individen och för samhället i stort.

I rapporten visas att konsekvenserna av den höga etableringsåldern är mycket stora – och allvarliga. Försenade studier, sen etablering på arbetsmarknaden, kan leda till att den enskilda individen förlorar uppemot en miljon kronor i livslön. Staten förlorar, enligt rapportens beräkningar, uppemot sju miljarder kronor.

För näringslivet är det självfallet viktigt att kulturella och kreativa kunskaper är goda och varierande bland de som skall anställas. Vi ser med avund på hur många andra länder, som till exempel Storbritannien, lyckas utbilda många inom humaniora med en sådan kvalitet att de är efterfrågade av näringslivet.

Den fråga som vi bör ställa oss är hur andra länder i vår omvärld, som vi räknar som framstående kultur- och bildningsnationer, lyckas så mycket bättre än Sverige med att ge studenter från olika utbildningsinriktningar en tidig etablering på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv tänker fortsätta ta den debatten.

ANNIKA LUNDIUS

vice vd Svenskt Näringsliv