Trots att historien klart visar den fria grundforskningens stora samhällsnytta, så har på senare tid betydelsen av sådan forskning ifrågasatts i allt större omfattning och forskningsmedel styrs i allt högre grad mot tillämpad forskning med ett förutbestämt mål. Ofta motiveras detta med behovet av innovationer för att skapa nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, varvid samarbete mellan ”forskare och företag kring relevanta och reella problem” önskas snarare än ”nyfikenhetsdriven forskning”. 2008 års högskoleproposition, Ett lyft för forskning och innovation, lanserade så kallade strategiska satsningar riktade mot ett antal förutbestämda områden som förväntas leverera kommersialiserbara resultat.

Ofta krävs, som för EU:s forskningsanslag, att man i förväg definierar vad forskningen förväntas avkasta. Men då missar man stora genombrott baserade på grundforskningens upptäckter som inte kan förutses. Kopplingen mellan de vetenskapliga frågeställningar som driver grundforskningen och de praktiska tillämpningarna är inte förutsägbara och därmed kan inte den framtida nyttan ingå i strategiska planer.

Ett slående exempel på detta är när den brittiske finansministern William Ewart Gladstone på 1850-talet frågade fysikern Michael Faraday om nyttan med dennes forskning om elektricitet och fick till svar ”One day, sir, you may tax it”.

Elektriciteten har sedan dess inte bara gett stater skatte- inkomster utan även omdanat hela samhället.

Den fria grundforskningen begränsas inte av någon ram, utan viker ofta av på ett oväntat sätt och ger resultat bortom de förväntade. Den praktiska nyttan av sådana resultat kan vara stor och banbrytande – men oförutsebar.

Historien är full av exempel på sådan oväntad nytta, framsprungen ur grundforskning inom olika områden. Klassisk är upptäckten av penicillin (Nobelpris 1945) – i en skål med en bakteriekultur observerades att bakterierna dog då en mögelsvamp växte till och utsöndrade penicillin.

Svenska universitetsforskares studier av biomolekyler utgjorde grunden för läkemedelsföretaget Pharmacias expansion och start av bioteknologisk industri. Det var studier av långa molekylkedjor av sockerenheter som ledde till blodersättningsmedel, separationsteknik, ny teknik för starroperationer och nya läkemedel mot blodpropp, samt upptäckten av en okänd antikroppsfamilj som ledde till en ny metod för allergidiagnostik.

Ofta ligger okonventionella experiment bakom framstegen. Astras lokalbedövningsmedel Xylocain upptäcktes genom att en svensk forskare smakade på en förening, som syntetiserats för ett helt annat ändamål, och fann att tungan bedövades.

Liknande exempel finns inom de flesta vetenskaper. I studier av atomens egenskaper lade Albert Einstein den teoretiska grunden för lasern, som under lång tid sågs som ett kuriosum men kunde förverkligas på 1950-talet (Nobelpris 1964) och används i dag i industri, kommunikation (till exempel internet via fiber-optik) och informationslagring (till exempel cd-skivor). Magnet- kameran (Nobelpris 2003), som nu används rutinmässigt i klinisk diagnostik av tumörer och andra sjukdomar, utvecklades på grundval av studier av atom- kärnors magnetiska egenskaper. World Wide Web växte fram mot slutet av 1980-talet vid Cern-laboratoriet för grundforskning om elementarpartiklar, och har snabbt förändrat vår värld.

Ibland kan tiden mellan grundläggande upptäckt och praktisk tillämpning vara lång – den matematiska talteorin bakom den moderna kryptering som möjliggjort hela det internationella nätverket för banktransaktioner bygger på Fermats lilla sats från 1600-talet och Euklides utvidgade algoritm från cirka 300 före Kristus.

Det oförutsebara i kopplingen mellan grundupptäckt och tillämpning är snarare regel än undantag och påfallande ofta har upptäckterna gjorts av enskilda forskare eller små forskargrupper och inte inom uppifrån skapade nätverk. För att gynna utvecklingen behövs rätt avvägning mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Dagens trend, där grundforskningen ges ett alltmer begränsat utrymme, måste brytas. Fri grundforskning är lika viktig i dag som den alltid har varit; det är den som lägger grunden till framsteg i ett längre perspektiv – längre än några få mandatperioder.

JAN BERGSTRÖM

professor i paleozoologi, Naturhistoriska riksmuseet

GÖRAN HOLM

professor i medicin, Karolinska sjukhuset

JOHAN HÅSTAD

professor i teoretisk datalogi, Kungliga Tekniska högskolan

GUNNAR INGELMAN

professor i subatomär fysik, Uppsala universitet

ULF LINDAHL

professor i medicinsk och fysiologisk kemi, Uppsala universitet

TORBJÖRN NORIN

professor i organisk kemi, Kungliga Tekniska högskolan

STAFFAN NORMARK

professor i medicinsk mikrobiologi och Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare

Fotnot: Samtliga undertecknare är ledamöter av Kungliga Vetenskaps-akademien.