Försvarsmaktens samhällsmandat breddas och rollen som en samhällsaktör tydliggörs.

Cecilia Widegren

Första dagarna in på nya året 2013 indelas Sverige i fyra militärregioner; Norr, Syd, Väst och Mitt. Försvarsmakten inrättar militärregionstaber i Boden, Revingehed, Skövde och vid Livgardet, efter regeringsbeslut. Respektive regementschef blir tilllika chef för militärregion.

Grunden är alliansregeringens reformering av försvaret till ett mer tillgängligt, användbart och flexiblare försvar, med ökad ambition för nationell territoriell verksamhet. Inrättandet av regionala staber ska bland annat underlätta utformningen av en rationell samverkansstruktur mellan Försvarsmakten och civila aktörer inom krisberedskap bland annat som en grund för att återta samhällets hela försvarsförmåga. Civilmilitär samverkan är grunden för ökad trygghet.

Alltför länge har det dessutom funnits kritik kring centralstyrning i Försvarsmakten. Alliansregeringen lovade att genomföra en decentralisering av Försvarsmaktens högkvarter från Lidingövägen i Stockholm och ut i landet. Kritiken har även gällt att militära och civila förmågor inte kan samverka när det gäller. Nu sker förändringar för att förbättra båda.

Morgondagens kriser och katastrofer ska mötas av en bättre, gemensam, samlad samhällsinsats. Under hösten har jag besökt och samtalat kring uppbyggnaden av de nya militära regionala staberna, både militär som civil ledning. Förväntan från båda sidor visar på att reformeringen är efterlängtad. Flera beskriver det som att när garnisonschef, medarbetare, landshövding och kommunala företrädare möts, idéer läggs på bordet, är det som proppen går ur och förslag på förslag presenteras och jobbas vidare med.

Syftet med regionala staberna är att öka Försvarsmaktens förmåga att leda territoriell verksamhet, att genomföra regional försvarsplanering och bidra till samhällets krisberedskap samt samverka med det civila samhället. Samverkan med andra måste bli bredare, tydligare och flexiblare.

Alliansregeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att inrätta fyra regionala staber för att öka den civilmilitära samverkan i samhället. Detta är ett beslut som breddar Försvarsmaktens samhällsmandat och tydliggör dess roll som en samhällsaktör. Alliansregeringen väljer att ta beslut som är positivt för den militär-civila samverkan. Det är tid för decentralisering, eftersom makt och inflytande för Försvarsmakten har varit knutna till högkvarteret i Stockholm, medan mycket förbandsverksamhet sker i bland annat Boden, Skövde, Livgardet och Revingehed.

Med de regionala staberna säkerställs förmågan att utföra en nationell och territoriell försvarsplanering. Staberna har som syfte att samarbeta med regionala myndigheter, civila aktörer, att insatsleda hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna samt leda regional säkerhetstjänst. Hot som påverkar även vårt civila samhälle – naturkatastrofer, terrorangrepp och IT-attacker blir del av de regionala stabernas ansvar i den militärcivila samverkan.

De nya regionala staberna ska kunna leda daglig säkerhets- och underrättelsetjänst samt samverka och upprätthålla beredskap. De har till uppgift att leda beredskapsförband, sammansatta eller mindre stödinsatser till samhället; leda och samverka vid en begränsad kris- eller större stödinsats till samhället; hävda markterritoriell integritet samt efter regeringsbeslut även kring civila skyddsobjekt. Dessutom leda samverkan vid allvarliga kriser.

Hemvärnet, med de nationella skyddsstyrkorna på 22 000 kontrakterade personer, kommer att vara en viktig del i den nya insatsorganisationen.

Rekryteringen till hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna går över förväntan. De bevakar och skyddar samhällsviktiga skyddsobjekt och infrastruktur samt utför betydande insatser för stöd till samhället varje år. Med inrättandet av regionala staberna bedöms Försvarsmaktens förmåga att samverka och lämna stöd till andra myndigheter förbättras ytterligare.

Genom att knyta an den militära och civila verksamheten stärks Försvarsmaktens roll som samhällsaktör. Boden, Skövde, Livgardet och Revingehed får nu ytterligare möjligheter att lokalt och regionalt fördjupa den militära och civila samverkan för att stärka samhällsskyddet. Då uppnås också ökad trygghet och säkerhet för medborgare.

CECILIA WIDEGREN (M)

försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare