De flesta svenskar invandrade

Sverige är i starkt behov av att uppdatera bilden av svenskheten för att bättre inkludera alla de som bor och verkar i Sverige och för att möta globaliseringens många möjligheter. Under Almedalsveckan föds därför en ny medborgarrörelse som vill ifrågasätta den negativa uppdelningen av landets medborgare i svenskar och invandrare som i dag är förhärskande.
Detta vill vi göra dels genom att vidga begreppet svensk och dels genom att propagera för användningen av begreppet invandrad i stället för invandrare när vi behöver tala om någon som har invandrat, fast i en vidare bemärkelse.

Sverige har befolkningsmässigt genomgått en strukturomvandling. Tidigare utgjorde utlandsfödda och deras barn runt fem procent av den totala befolkningen. Om några år utgör de cirka en tredjedel av befolkningen. Förändringen märks kanske tydligast i Malmö där det bor människor från 164 länder. Över hälften av Malmös unga har minst en förälder född i ett annat land.
Det populäraste pojknamnet bland nyfödda i Malmö är Mohammed och bland flickor är det Sara/Zarah/Sarah/Zarhaa. Vem är invandrare eller svensk i Malmö?
Vem är egentligen svensk i morgondagens Sverige? Och är det överhuvudtaget intressant dela in människor i stigmatiserande grupperingar? Vi tycker inte det.

I dag finns det ett stort glapp mellan svenskheten, det faktiska Sverige och de nuvarande svenskarna. Det brådskar därför att uppdatera bilden av svenskheten och Sverige. Klarar vi detta kommer vårt Sverige att kunna växa, utvecklas och ta vara på allas fulla potential och möjligheter.
Klarar vi det kommer vi vara bättre rustade att möta de möjligheter och utmaningar som internationaliseringen och globaliseringen erbjuder. Klarar vi inte av denna uppdatering av svenskheten kommer problemen med utanförskap att ytterligare hämma oss och motsättningarna skärpas.

Denna uppdatering av svenskheten är inget nytt, utan Sverige och svenskheten har genom historien formats och omformats för att på bästa möjliga sätt anpassas till att tillvarata nationens alla möjligheter och potential. Oftast har det skett i långsamma processer, ibland har större språng tagits. Senast skedde ett sådant språng i och med övergången från bondesamhället till industrisamhället.
Industrialiseringen innebar dramatiska förändringar av svenskheten och det svenska samhället. Svenskheten uppdaterades även då för att bättre harmonisera med det nya framväxande industrisamhället. Detta skedde genom att flera processer startades inom flera olika samhällsområden.

Ett viktigt första steg i dagens uppdatering är att ifrågasätta den stigmatiserande uppdelningen av svenskarna i svenskar-invandrare, något som förekommer inom i stort sett alla samhällsområden. Distinktionen är inte längre praktisk.

För det första är det ett faktum att individer inom gruppen invandrare har fler olikheter än likheter. Deras minsta gemensamma nämnare (och kanske det enda) är att de själva, eller deras föräldrar, en gång har invandrat till Sverige.
För det andra är det dessutom språkligt missvisande att definiera människor som invandrare eftersom benämningen indikerar att invandringen är något de gör hela tiden. Invandrare blir därmed en stigmatiserande identitet i stället för att vara beskrivning av en handling som man själv eller någon av ena föräldrar eller förfäder gjort.
Det är inte bara individerna som nämns felaktigt utan även sådant som förknippas med dem, språket som någon talar blir invandrarspråk, en utlandsfödd konstnär blir invandrarkonstnär och en elev med utländsk bakgrund definieras som en invandrarelev.
Vi lever i en värld, och än mer i framtiden, där människor reser till och ibland bosätter sig på andra orter än där de är födda. Vi är alla rundvandrare. Allt fler kommer på så sätt kunna identifiera sig med ordet invandrad. Flera av oss som är födda i Sverige har även invandrat från en stad till en annan eller från en stadsdel till en annan. Även detta är en form av invandring.

Den medborgarrörelse som nu startas ifrågasätter därför den negativa uppdelning svenskar-invandrare genom en kampanj som vi kallar för "Invandrad". Förhoppningen är att fler svenskar ska kunna identifiera sig som invandrad än de som kallas invandrare i dag.

En annan förhoppning är att införa ett nytt, mer praktiskt, ersättningsord till det stigmatiserande begreppet invandrare i de sammanhang när det är relevant att tala om själva invandrarskapet.

Dom få av oss som inte har invandrat i någon bemärkelse kan också delta i denna folkrörelse. Man kan som 60-talets medborgarrättsrörelse i USA - i ren solidaritet- ta ett negativ laddat begrepp och göra det till sitt. Många vita hävdade att de var svarta, "nigger".
Samtidigt blev ordet "nigger" bland många svarta ett ord som ingav stolthet och som mobiliserade. Vi vill göra samma sak med begreppet invandrad i Sverige. Vi vill att alla samhällsmedborgare ska kunna vara svenskar på samma gång som de också ska kunna identifiera sig som invandrade i någon bemärkelse.
Då kanske gränsen mellan "vi" och "dom" suddas ut.