Om nuvarande inriktning på miljöbilsdefinitionen blir verklighet riskerar det att leda till cirka 175 000 ton extra koldioxidutsläpp per år.

Jakob Lagercrantz och Anders Mathiasson.

Den 1 januari 2013 ändras miljöbilsdefinitionen, vilket borde ha skett flera år tidigare. Förseningen har bland annat inneburit tusentals ton i onödig klimatpåverkan, försämrad luftkvalitet och förlorade svenska arbetstillfällen. Men med en mer offensiv miljöbilsdefinition blir det möjligt att börja ta igen flera missade år på miljöbilsområdet.

En offensiv miljöbilsdefinition som gynnar klimatet kräver följande:

• Hänsyn tas till faktisk klimatpåverkan och att förnybara drivmedel gynnas:
I det planerade förslaget tas ingen hänsyn till den faktiska klimatpåverkan. Det är också oklart hur länge skattestimulansen för biodrivmedel kommer att gälla. Samtidigt slår Energimyndigheten fast att etanol som saluförs i Sverige minskar klimatpåverkan med 60 procent, biogasen med 80 procent eller hela 185 procent om den görs av gödsel som annars läcker metan till atmosfären. Varför vill regeringen dra ner tempot i omställningen till förnybara drivmedel?

• Tydliga krav ställs på rening:
I USA måste dieselbilar ha avancerad kväverening, i Sverige ställs inga sådana krav ens på miljöbilar. Att inga krav ställs på utsläpp av partiklar och kväveoxid slår mot hundratusentals allergiker, särskilt barn som bor vid trafikerade gator, och det försvårar för de kommuner som i dag inte uppnår EU:s luftkvalitetsnormer. Varför skärper inte regeringen kraven på avgasrening för att gynna folkhälsan och skapa renare stadsmiljö?

• Tunga fordon, med stor klimatpåverkan, inte premieras:
EU kräver att alla biltillverkare i genomsnitt ska nå max 130 gram CO2/km från år 2012-2015, med utsläppsbeting baserade på respektive bilmärkes genomsnittsvikt. Förslaget till miljöbilsdefinition verkar följa EU:s krav, vilket innebär att tunga bilar får släppa ut mer än lätta. Oavsett bilens tyngd sitter det ungefär 1,5 personer i varje bil, så det finns ingen anledning att premiera tunga fordon. Varför vill regeringen ge fribrev till tunga bilar?

• Definitionen är förutsägbar och inte styrs av onödiga procentmål:
Miljöbilarna ska omfatta 15 procent av nybilsförsäljningen i Sverige, enligt den nya definitionen, mot dagens 40 procent. För att hålla nivån ungefärligen konstant ska kraven skärpas över tid. Det är i grunden positivt, men bilindustrin och konsumenterna måste få veta när skärpningarna kommer och hur stora de blir för att kunna göra kloka miljöinvesteringar. Varför är det för regeringen överordnat att miljöbilsandelen hålls på en specifik procentnivå?

• Tydliga krav ställs på säkerhet:
I dåvarande Vägverkets förslag ställdes höga och detaljerade säkerhetskrav på miljöbilarna. Trots att 2011 var det år då trafikdödligheten åter vände uppåt, föreslår regeringen inga säkerhetskrav på miljöbilarna. De kan få säljas utan låsningsfria bromsar, utan antisladdsystem, utan en enda airbag och med absoluta bottenbetyg i oberoende krocktest. Varför vill regeringen låta miljöbilsklassningen vara inkörsport för bilar med sämre säkerhet?

Miljöbilsdefinitionen ligger till grund för den femåriga fordonsskattebefrielsen. Den är basen för lokala parkeringsförmåner, den avgör vilka miljöbilar myndigheter upphandlar och vad väldigt många andra kundgrupper begär när de handlar bil. Troligen blir också definitionens sätt att räkna grunden för den framtida förmånsbeskattningen. Konsekvenserna av en försämrad miljöbilsdefiniton är därför väldigt stora.

Nästa miljöbilsdefinition kommer att omfatta minst en kvarts miljon bilar. Om nuvarande inriktning på miljöbilsdefinitionen blir verklighet riskerar det att leda till cirka 175 000 ton extra koldioxidutsläpp per år, jämfört med en utformning där förnybara drivmedel gynnas i stället för diesel.

Förra året blev ett förlorat år för miljöbilsomställningen. Andelen miljöbilar stod still och bränslemixen försämrades, med en rekordhög dieselandel på de förnybara drivmedlens bekostnad. Nu finns en chans att vända utvecklingen. Med rätt utformad miljöbilsdefinition kan tydliga steg tas för att uppnå miljö- och klimatmålen.

JAKOB LAGERCRANTZ

ordförande Gröna Bilister

ANDERS MATHIASSON

vd Energigas Sverige