Nya lagar och EU-direktiv kommer att medföra stora kostnader för internetleverantörer, och därmed för internetanvändarna. Om exempelvis EU:s datalagringsdirektiv införs på fel sätt kan internetanvändarna via abonnemangsavgiften tvingas finansiera den lagring av trafikdata som polisen anser sig behöva i sin verksamhet.
I praktiken handlar det om en dold internetskatt. Regeringen bör förhindra denna internetskatt och slå fast principen om att staten betalar kostnaderna för sin egen verksamhet.
En internetskatt skulle försena investeringar i snabba internetanslutningar, och de högre priserna innebär att färre har råd med ett abonnemang. Det vore olyckligt i en tid då informationsinhämtning och kontakter med myndigheter i allt större utsträckning förutsätter tillgång till internet.
Vi i alliansen har ärvt trafikdatalagringen av Thomas Bodström, som drev igenom direktivet i EU:s ministerråd. Nu är vi tvingade att införa regelverket oavsett vad vi tycker om det, men vi har ett ansvar för att göra det på ett sätt som inte hämmar den tekniska utvecklingen.
Bodström och Socialdemokraterna har redan öppnat för att förlänga den tid som trafikdata ska lagras hos internetleverantörerna. En förlängning från sex månader till ett år skulle fördyra den enskildes internetabonnemang med hundratals kronor.
Eftersom kostnaden fördelas jämnt mellan abonnenterna är det låginkomsttagarna som drabbas hårdast av en högre internetskatt. Det är märkligt att socialdemokraterna vill begränsa möjligheterna just för de grupper som traditionellt har haft sämst förutsättningar att söka information och delta i det demokratiska samtalet.
Den så kallade finansieringsprincipen säger att staten ska finansiera nya uppgifter som åläggs kommunerna. Samma finansieringsprincip bör gälla när privata företag åläggs att utföra tjänster åt staten.
Att låta delar av näringslivet finansiera en statlig kärnuppgift som brottsbekämpning snedvrider marknaden.
Incitamenten för att stifta kostnadsdrivande lagar blir dessutom större om reformerna finansieras genom en ny dold skatt än om pengarna tas från den ordinarie statsbudgeten.
KARL SIGFRID
Riksdagsledamot (M)
