Under de senaste decennierna har Europa gjort stora framsteg i att få fler kvinnor in i arbetslivet. Sysselsättningsgraden för kvinnor är 62 procent, upp från 55 procent 1997. Kvinnor flyttar också fram positionerna inom utbildning: kvinnor utgör nu 60 procent av nyutexaminerade akademiker. EU:s lagstiftning och ekonomiskt stöd har bidragit till dessa framsteg.

Trots dessa framsteg finns det en stor brist, nämligen bristen på kvinnor inom företagens toppositioner. Många kvalificerade kvinnor kan inte bryta igenom glastaket när de klättrar på företagens karriärstege. Fakta är dystra: bara en av sju ledamöter (13, 7 procent) i Europas ledande företag och en av trettio i styrelserummen (3,2 procent) är kvinnor.

Det har gjorts vissa begränsade framsteg de senaste åren. Könsfördelningen i Europas styrelserum såg 1,9 procentenhets ökning från oktober 2012 till januari 2012, jämfört med den långsiktiga genomsnittliga ökningen det senaste decenniet (0,6 procentenheter per år). Men Frankrike, som införde kvoteringslagstiftning om jämn könsfördelning i styrelser under 2011, står för hälften av ökningen inom EU. Totalt sett blir förändringen envist långsam. I en takt av senaste årens framsteg, skulle det ta ytterligare 40 år att uppnå något som närmar sig könsbalans i styrelserummen. Antalet kvinnor som leder stora bolagsstyrelser har dessutom minskat, till 3,2 procent 2012 jämfört med 3,4 procent 2010.

I Sverige är situationen något lite bättre, med en andel kvinnliga styrelseledamöter på 23,6 procent.

I dessa svåra ekonomiska tider – när vi står inför utmaningarna med en åldrande befolkning och kompetensbrist – är det viktigare än någonsin att dra nytta av allas kompetens. Det finns fyra huvudsakliga skäl för att hjälpa kvinnor att äntligen bryta igenom glastaket i bolagsstyrelserna.

1. För det första, ekonomin: att få in fler kvinnor på arbetsmarkanden är ett viktigt bidrag för att stärka Europas konkurrenskraft. Mer fler kvinnor i arbetskraften kommer EU kunna nå sitt mål med en sysselsättningsgrad för vuxna på 75 procent. Pyramiden måste byggas med en stark bas. Regeringarna har ett ansvar för att förbättra och underlätta arbetslivet så att människor kan kombinera familj och karriär.

2. För det andra, fler kvinnor i styrelser: ett växande antal studier visar på samband mellan fler kvinnor i ledande befattningar och företagens finansiella resultat. Till exempel fann en rapport för McKinsey att företag med könsbalanserad sammansättning har 56 procent högre rörelseresultat jämfört med enbart manliga företag. Ernst & Young har tittat på de 290 största börsnoterade bolagen. De fann att vinsten för företag som hade minst en kvinna i styrelsen var signifikant högre än de som inte hade någon kvinnlig styrelseledamot.

3. För det tredje har flera EU-länder börjat agera genom att införa juridiskt bindande kvoter för bolagsstyrelser. Gruppen av initiativtagare inkluderar Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Spanien. Danmark, Finland, Grekland, Österrike och Slovenien har antagit regler om jämställdhet för styrelserna i statligt ägda bolag.

Dessa olika kvoteringsregler är nya och kan vara en utmaning för företag som är verksamma i flera EU-länder. Till exempel kan företag behöva följa olika nationella kvoteringslagstiftningar om de vill delta i offentliga anbudsförfaranden.

4. För det fjärde stödjer européerna bättre könsbalans. I en ny undersökning på Europanivå, säger 88 procent av personerna att de tycker att kvinnor, givet samma kompetens, bör vara lika representerade som män i företagens toppjobb.

Över hela Europa, från politiker till akademiker till företagsledare är människor medvetna om att detta är allvar. Det är ett stort steg framåt.

Så, hur går vi härifrån? För ett år sedan utmanade EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministrar från flera medlemsländer börsnoterade företag i EU att frivilligt förbättra könsbalansen. Verkställande direktörer ombads att underteckna "Kvinnor i styrelsen löfte för Europa" om att frivilligt öka kvinnors närvaro i företagens styrelser till 30 procent år 2015 och 40 procent år 2020. Men än så länge har bara 24 företag i hela Europa skrivit på.

Därför inleder nu EU-kommissionen ett offentligt samråd för att identifiera möjliga åtgärder på EU-nivå för att komma till rätta med obalansen i Europas styrelserum. Kan vi fortstätta förlita oss på självreglering? Behöver vi bindande kvoteringsregler som vi sett i flera EU-länder? Behöver vi kanske samordning eller rentav harmoniserande åtgärder på EU-nivå? Behöver vi kvoter för alla företag eller ska vi börja med de större?

Att krossa glastaket för kvinnor i bolagsstyrelserna är en gemensam utmaning för Europas ekonomi. Vi har inte längre råd att slösa bort kvinnliga talanger. Upprepade misslyckanden att uppmuntra och möjliggöra för kvinnor att fullt ut utnyttja sin potential har kostat oss dyrt. I dessa utmanande tider är insatserna för höga för att behålla status quo. Det är dags att agera nu.

VIVIANE REDING

EU-kommissionens vice ordförande och kommissionär för EU-rättsliga frågor

LÄS OCKSÅ: Gyllenhammar: Det är dags att kvotera