I näringslivet började utvecklingen med att USA stiftade lag om whistleblowing efter Enron och WorldCom-skandalerna, och det har fått vidsträckta konsekvenser. De senaste åren har jättar som UBS, Eni och Daimler dragits in i besvärande rättsprocesser för oegentligheter som uppdagats på grund av deras amerikanska affärskopplingar.
Det finns en stark ovilja bland anställda att rapportera sina kollegor på samma eller lägre nivå, om det inte kan ske anonymt.
Fredrik Roos och Bobi Mitrovic
Bland svenska storföretag med USA-verksamhet har det på senare år blivit allt vanligare med ”anonyma brevlådor” och flera av våra ledande koncerner redovisar översiktligt verksamheten i sina årsredovisningar. Utformningen varierar mellan webb-baserade system, en telefonlinje, eller en e-mailadress till en tredje part (revisorer, advokater eller liknande). Oftast används en tredje part för att lättare kunna anonymisera anmälningar.
Hemma i Sverige är det mindre vanligt. Det finns flera skäl. Den svenska Datainspektionen, som har att utöva tillsyn och säkerställa efterlevnaden av PUL, Personuppgiftslagen, har en restriktiv inställning till visslar-system i Sverige.
Enligt den svenska personuppgiftslagen får uppgifter som rör lagbrott, eller påstådda sådana, inte behandlas av andra än myndigheter. Undantag från förbudet kan lämnas genom beslut från Datainspektionen som dock intagit en restriktiv inställning till när whistleblowing-system ska få användas i Sverige, nämligen när:
1. systemet är ett komplement till normal internförvaltning och är frivilligt att använda;
2. rapporten avser allvarliga oegentligheter som rör bokföring, intern bokföringskontroll, revision, bekämpande av mutor samt brottslighet inom bank- och finansväsen, eller andra allvarliga oegentligheter som rör företagets vitala intressen eller enskildas liv och hälsa och
3. systemet endast omfattar personer i ledande ställning och nyckelpersoner.
Den första begränsningen utgör sällan några problem från företagens synvinkel eftersom företagen inte vill tvinga sina anställda att använda whistleblowing-systemet utan endast tillhandahålla en alternativ rapporteringskanal. Den andra begränsningen utgör inte heller normalt ett problem – det är oftast just denna typ av brott och oegentligheter som företagen vill komma åt.
Förbudet mot rapportering av andra än personer i ledande ställning och nyckelpersoner innebär dock ett stort problem eftersom studier visar att det även finns en stark ovilja bland anställda att rapportera sina kollegor på samma eller lägre nivå, om det inte kan ske anonymt.
Naturligtvis står de enskildas personliga integritet på spel varje gång ett whistleblowing-system ska implementeras. För våra klienter inom näringslivet är utgångspunkten att det är särskilt viktigt att den praktiska hanteringen av ett whistleblowing-system utformas så att de enskildas integritet beaktas. Vad som sällan kommer fram i debatten är dock att många företag i dag istället väljer att försöka kringgå den svenska lagstiftningen genom att till exempel förlägga rapporteringsfunktionen utomlands i syfte att den svenska personuppgiftslagen inte ska bli tillämplig. Detta stärker inte de anställdas integritet utan det vore bättre om whistleblowing-systemet kunde införas i Sverige under kontrollerade former.
Det paradoxala är att i den största svenska verksamheten – det offentliga Sverige – finns inga sådana system. Hade det funnits på plats kanske Göteborgs mutskandal hade upptäckts tidigare. I mutskandaler kan det konstateras att påstådda mutbrott inte endast omfattar fall där personer i ledande ställning/nyckelperson varit inblandade. Trots ansökan om undantag vägrades Göteborgs Stad rätten att införa ett whistleblowing-system tillämpligt på alla anställda och som därmed skulle kunna hjälpa till att förhindra framtida mutskandaler.
Riksdagens konstitutionsutskott meddelade den 16 februari att man ”vill att regeringen ser över lagstiftningen för att stärka skyddet för personer som påtalar och slår larm vid korruption och andra oegentligheter”. Det är hög tid.
FREDRIK ROOS
advokat Partner
BOBI MITROVIC
advokat Setterwalls
