1994 pekade dåvarande IT-kommissionen på utvecklingsbehov inom utbildningsväsendet för att ge ”vingar åt människors förmåga”. Sett i ett 15-årigt perspektiv kan man konstatera att det var framsynt, men att rätt lite har hänt. Hur konstigt det än låter så har 2000-talet varit ett förlorat årtionde för IT-utvecklingen i skolan.

Nu i veckan rapporterade Skolverket att knappt var tredje lärare har en egen dator på arbetet. 3 av 4 lärare anser att den egna skolans IT-kompetens är otillräcklig och de har svårt att hitta bra undervisningsmaterial. Hälften av lärarna använder IT högst någon lektion i veckan. Det är få datorer (har inte ökat nämnvärt sedan 2001), vilket skapar långa väntetider för eleverna. Hälften av datorerna är dessutom gamla och supporten när något händer är långsam. Bristen på samordning och gemensam strategi gör att skolor blir ”inlåsta” och att olika system inte fungerar ihop. Det blir ineffektivt och skapar irritation. Det här duger inte år 2009!

Alla skolor måste nu ta ett stort kliv in i 2000-talet. Skolan ska inte vara ett museum utan en modern och kreativ arbetsplats.

Vår utgångspunkt är att skolan måste vara relevant för eleverna. De måste känna att den är på riktigt, att de lär sig viktiga saker som de har nytta av. Skolan får inte vara en helt annan värld än världen utanför, det är viktigt för deras syn på det skolan representerar. Upplevelsen av en modern och framåt skola är viktig för elevernas vilja att lära.

Det finns så mycket att vinna med modern teknik. Informationstekniken innebär nya sätt att vara, arbeta, mötas och lära. Med IT-stöd får lärarna tillgång till fler sätt att möta, undervisa och examinera elever. Komplicerade förlopp kan beskrivas bättre med rörliga interaktiva bilder än med en statisk bild med text. Språkinlärning underlättas via ljudfiler som kan repeteras i MP3-spelare. Elever med svårigheter kan få bättre hjälp än någonsin tidigare.

IT är självklart ingen universallösning för att förbättra skolan, men rätt använd medför den högre kvalitet.

Vi är många som bär ansvar för dagens brister. Carl Bildt lyfte fram IT-frågorna som statsminister. Därefter har inte mycket hänt inom moderaterna. Alla minns IT-minister Ines Uusmans (s) uttalande på 90-talet om att Internet är en fluga som skulle gå över. Ingegärd Wärnersson (s) var som skolminister mest intresserad av att öka antalet vuxna i skolan, vilket strypte resurser för både fortbildning och moderna läromedel. Vi är bekymrade över den dåliga IT-situationen i skolan och även över att vi upplever en brist på initiativ i frågan.

Många kommuner ser IT som en dyr kostnad i stället för som en strategisk investering och väljer att prioritera annat. En del lärare vill inte förändra sin invanda undervisning. Från statens håll har funnits en tro att det löser sig själv och ibland har man skyllt på det kommunala självstyret för att slippa agera. Men utvecklingen går inte av sig själv! Eldsjälar och föregångare är nödvändiga för att åstadkomma en förändring, men det räcker inte. IT medför en betydande omställning av arbetsformerna, vilket i viss mån hotar det bestående. Det är alltså starka bevarandekrafter som utmanas och då behövs initiativ uppifrån. Dessutom behövs staten som en samordnande kraft.

På partistämman i helgen gjorde moderaterna upp med det gamla ointresset och har nu tydligt slagit fast att IT ska var en självklar del av den svenska skolan. Det här förpliktigar! Vi förväntar oss nu initiativ från regeringen. Här är några förslag:

• Ta fram en nationell strategi för IT i skolan. Vi behöver en gemensam vision om vart vi ska och hur det ska gå till. Datorklassrummen kanske ska bannlysas och 1-till-1-modeller vara det självklara inom 5 år?

Se till att digital kompetens blir en naturlig del i all lärarutbildning.

• Utvidga Lärarlyftet. I våras fanns endast en (1!) kurs om IT i undervisningen av totalt sett flera hundra. Över 250 miljoner kronor finns över för Lärarlyftet i år. Använd dessa till kompetensutveckling inom IT-området.

Lyft fram goda exempel på skolor och kommuner (t ex Falkenberg, Jönköping och Nacka) som andra kan inspireras av.

• Ta initiativ för att göra bra digitala läromedel tillgängliga för lärarna och eleverna. Öppna SVT:s register och digitalisera museernas kulturskatter.

Ändra lagar och regler så att modern teknik kan användas fullt ut för att förnya undervisningen. Idag är distansundervisning i princip förbjudet på grundskolan och gymnasiet, trots att tekniken skulle göra det möjligt för elever att exempelvis läsa kurser som inte finns på den egna skolan.

• Se till att Nätskolor får starta. Vissa elever vänder tidigt skolan ryggen kommer inte till skolan ens någon dag i månaden. I hela landet handlar det om tusentals ungdomar som sällan eller aldrig är i skolan, vilket inte är acceptabelt. Även dessa unga måste bli sedda och hjälpta till kunskaper. Många av dem kan man nå med moderna hjälpmedel och på ungdomars egna villkor. Det fungerar i England och skulle kunna fungera också i Sverige. För att inte missförstås vill vi poängtera att professionella lärare som har särskild kompetens inom denna pedagogik behövs och att målet är att få dem tillbaka till skolan igen.

Digital kompetens är inte bara en ovärderlig kunskap i framtiden. Det gör dessutom skolan roligare och mer kreativ och det är också viktiga värden för den svenska skolan.

MATS GERDAU (M)
riksdagsledamot Nacka, utbildningsutskottet

BETTY MALMBERG (M)
riksdagsledamot Ödeshög, utbildningsutskottet

MARIA STOCKHAUS (M)
kommunalråd Sollentuna, Ordförande i Sveriges Kommuners och Landstings utbildningsberedning