Vi får fler trötta människor på vägarna, vilket är en trafikfara.

Karl Sigfrid

Den här veckan stiger de flesta av oss upp en timme tidigare än vad vi är vana vid. Detta på grund av systemet med sommartid och vintertid. Tanken när sommartid infördes – i Sverige 1980 – var att det skulle spara energi, gynna folkhälsan och förbättra trafiksäkerheten.

Om de positiva effekterna har förverkligats är trots flera forskningsprojekt oklart samtidigt som vi blir allt mer medvetna om värdet av en ostörd dygnsrytm. Det börjar därför bli dags att avskaffa det sociala experimentet med sommartid.

Flera länder har genomfört studier kring sambandet mellan sommartid och energiförbrukning. Är det så att ytterligare en soltimme på eftermiddagen minskar behovet av belysning och därmed elektricitet? USA:s infrastrukturdepartement kom 1975 fram till att sommartiden mätt under en tvåmånadersperiod innebar en marginell energibesparing på en procent, medan det amerikanska handelsdepartementet ett år senare fann att energianvändningen inte minskat alls. Mer nutida forskning från Japan och Australien har visat ungefär samma sak. I varmare länder kan energiförbrukningen rentav öka till följd av tidsomställningen eftersom fler soltimmar på eftermiddagen innebär ett större behov av luftkonditionering.

Det tycks vara sant att trafikolyckorna blir färre genom att det är ljust längre på kvällarna. Å andra sidan vet vi att mängden trafikolyckor ökar de första dagarna efter att sommartid har införts. Det beror på att människors inarbetade dygnsrytm tillfälligt rubbas när de förlorar en timmes sömn. Vi får fler trötta människor på vägarna, vilket är en trafikfara.

Hälsan då? Innebär ytterligare en timmes eftermiddagssol att vi rör oss mer och blir friskare? Det är svårt att hitta studier som visar det. De senaste åren har dessutom människors sömnmönster tillskrivits allt större betydelse, och en relativt ny svensk studie visar att antalet hjärtinfarkter ökar när inarbetade sömnvanor rubbas.

Sammanfattningsvis kan man säga att vinsterna med sommartid och vintertid är svåra att påvisa. De återkommande omställningskostnaderna är däremot högst konkreta. Det mesta talar alltså för att sommartiden bör avskaffas, helst genom internationella överenskommelser. Sverige skulle här kunna ta initiativet.

KARL SIGFRID (M)

riksdagsledamot