Regeringens mål är att den offentliga forskningsfinansieringen ska vara en procent av BNP. Det är en stor och viktig satsning för framtida tillväxt och nya jobb.
Men den kräver också ökade statliga insatser eftersom den militära forskningen förväntas minska.

Ett djärvare mål är en procent av BNP till civil forskning, vilket bland annat Vinnova begärde inför forskningspropositionen 2005. Detta gäller i Finland, som vi ofta jämförs med.
En sådan svensk satsning skulle betyda närmare sex nya forskningsmiljarder.

Försvarets kraftiga neddragningar och omstrukturering innebär med största sannolikhet en minskning av den statliga militära finansieringen av forskning och utveckling (FoU).

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, står av allt att döma inför en anslagsminskning på cirka 500 miljoner kronor de närmaste åren. För att upprätthålla enprocentmålet måste då den militära forskningsfinansieringen styras över till civil forskning, eller till en gemensam civil/militär forskning i olika
teknologiplattformar, så kallad ”dual use”.
Detta kan förslagsvis ske i gemensamma FoU-program från Vinnova och FMV, bland annat inom säkerhetsområdet, telekom och sensorer.

Vi måste bli duktigare på att civilt utnyttja de konkurrensfördelar som den militära forskningen ger.
Vinnova ledde till exempel förra året arbetet med en svensk säkerhetsforskningsstrategi. Det är ett område där Sverige har både starka forskningsmiljöer och industriella styrkeområden.
I mars förra året presenterade regeringen sin forskningsproposition. Enligt denna ska de statliga FoU-anslagen successivt öka med 2,3 miljarder till 2008.

Merparten av ökningen sker 2007 och 2008. Enligt nyligen publicerad statistik från SCB uppgår svenska statens budgeterade finansiering av civil och militär FoU 2006 till 24,7 miljarder kronor.

Dessutom finansierar de statliga forskningsstiftelserna FoU för cirka 1,7 miljarder. Det ger sammantaget cirka 26,4 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 0,94 procent av BNP. Av det går cirka 0,79
procent till civil FoU och cirka 0,15 procent till militär FoU.
Motsvarande belopp för Finlands del var förra året 15 miljarder kronor och 1,04 procent av BNP, varav endast 0,03 procent gick till militär FoU. Finland uppfyller alltså redan nu målet om en procent av BNP till statligt finansierad civil FoU.
Vinnova föreslog inför forskningspropositionen, tillsammans med de andra statliga forskningsfinansiärerna, högskolorna och vetenskapsakademierna, att även Sverige borde satsa en procent av BNP på civil FoU.

Svensk forskning och svenskt företagande bemöts internationellt med stor respekt. Den ökande globala konkurrensen kräver dock fler svenska kunskapsbaserade och innovativa företag. Företag som Autoliv och Micronic.

Detta kräver ökade FoU-insatser och ett nära samspel mellan näringsliv, akademi och politik/offentlig verksamhet. Det kräver också ökade satsningar på FoU i småföretag.
Det sker delvis redan nu genom Vinnovaprogrammet ”Forska & Väx”, en satsning på 100 miljoner kronor per år.
Redan efter
knappt ett halvt år är efterfrågan mycket stor. Närmare 900 miljoner har sökts och småföretagen är beredda att satsa minst lika mycket av egna medel.

Den positiva ekonomiska utvecklingen i Sverige kombinerad med regeringens enprocentmål ger utrymme för ökade insatser. Den svenska tillväxten är nu inte långt från 4 procent.
En så kraftig tillväxt ger utifrån enprocentmålet ökade statliga FoU-anslag på cirka en miljard kronor per år.
Om dessutom enprocentmålet stärktes till att gälla en procent av BNP till civil forskning, så skulle det ge en ökning på ytterligare nära sex miljarder kronor.

Då våras det även för forskning, utveckling och innovationer i Sverige.