Välkommen till chatten med SvD:s chefredaktör lena K Samuelsson och digitala chef Fredric Karén. Ställ din frågor i formuläret till höger!
Lars Karlsson: Gör om SvD till en fördjupande veckotidning med stark betoning på det som SvD är bra på: kultur, näringsliv och analys. De snabba nyheterna läser vi på nätet. Vad tror ni om detta?
Samuelsson: Hej Lars, håller med om behovet av fördjupning och kontext. Det tar vi fasta på i utvecklingen av nya SvD, både i den dagliga tidningen och i ett nytt veckomagasin från SvD Kultur.
Mot bättre vetande: En av de viktigaste framtidsfrågorna är vår energiförsörjning. Den vilar på vetenskap. Hittills har SvDs reportrar endast drivit miljöaktivistpropaganda som ”upplysning” till läsarna. Vetenskap finns ju inte heller med i er prioritering enligt artikeln vilket många av oss sedan länge förstått och därför avslutat prenumeratonen av papperstidningen. En sorglig utveckling för en gammal hederlig tidning.
Samuelsson: Tack för synpunkterna. Vetenskap, historia, forskning -  ämnen som är angelägna och viktiga för SvD och väcker stort engagemang hos läsarna. Självklart kommer vi att skriva om det och försöka göra ett så bra jobb som möjligt.
Peter Karlström: Det jag saknar i dagens så kallade journalistik är en VILJA att både finna och presentera sanningen. Detta kan ske bl a med kritiska frågor, UPPFÖLJANDE frågor och källkontroll. Idag får jag en påträngande känsla av att de som kallar sig journalister, utgår från en egen sanning som de försöker vederlägga genom att ställa rätt frågor och undvika frågor/uppföljningsfrågor som kan störa målbilden. Sanningen har hamnat i skymundan och hittas numera på internet. Fråga: Hur kommer ni arbeta med detta framöver, för att återfå förtroendet som nyhets- och sanningsförmedlare?
Samuelsson: Tack Peter för värdefulla kommentarer. Journalistiken lever i en helt ny värld där vi granskas i varje stund av våra kvalificerade läsare. Största möjliga öppenhet är det bästa verktyget, till exempel Realtidsgräv där vi tillgängligör råmaterial och berättar om hur vi jobbar.
Björn K: Om bristen på tid är ett faktum, hur förelår ni att man ska få bra faktagranskning och kritiskt tänkande att få plats?
Samuelsson: Hej Björn, vi måste helt enkelt välja hårdare - vara noga med hur vi använder resurserna. Då finns det tid.
Margit Forssman: Vad är crowdsourcing? Varför ständigt dessa engelska(som jag behärskar hyfsat)specialtermer?Vi är nog en del 70+ läsare.Mycket bra tidning.
Karén: Hej Margit.
Håller med om anglofieringen av vårt språk, men just i det här fallet hittade vi ingen bra svensk term. Crowdsourcing betyder att man tar läsarna (eller sin publik) till hjälp för att göra ett jobb. I vårt fall kan det handla om tex Räntekartan där våra läsare hjälper oss att bygga ett kraftfull journalistiskt innehåll genom att bidra med sina boräntor. Tack för värmande ord i övrigt.
Axel Sjöstedt: Detta är ingen fråga utan handlar mer om en förhoppning. Jag har återupptagit min prenumeration efter några års uppehåll i hopp om att tidningen nu skall ingå i en mera analyserande och reflekterande journalistik. När jag läser min morgontidning är jag marinerad av gårdagens nyheter genom olika medier. Därför är mitt hopp om kvalitativa artiklar skall dominera framtidens SvD. P.S. Dagens Brännpunktssida kan verka som ett föredöme även i andra hänseenden, genom sin balans – genomarbetad text, avvägd bild och med en interaktiv faktaruta.
Samuelsson: Tack och välkommen tillbaka Axel!
Vi ska göra vårt bästa för att du ska känna dig nöjd med SvD och vår journalistik.
Eva Dufva: Underbar morgonläsning! Jag fick en känsla av visionen om kommunikationssamhället vi talade om på 90-talet(?) har kommit till en gemensam insikt och där vi behöver ha goda verktyg för att hantera en överenskommelse om hur det ska skötas. Nu har jag SvD som startsida eftersom den känns lite vassare i kvalitet. Jag tycker att journalisitk ska kosta. Jag tycker att den stora utmaningen är att se till att vi läsare betalar för det vi efterfrågar. Se nättidningen som en matbutik: Det jag läser betalar jag för. Klickar jag på en artikel har jag ett konto som registrerar. Men plusfunktioner, som GP och DN har, där får jag ett helt paket av artiklar, också det jag inte vill läsa. Det är som om jag måste köpa hela bröddisken för att jag vill ha en enda limpa. Jag tycker att det är viktigt att alla blir medvetna om att journalistens yrke är ett jobb där man får betalt och att det är en konsument som handlar händelsen, ordet och bilden. Det är först när man klarat ut betalningen som man släppt papperstidningens förutsättnignar.
Karén: Hej Eva
Visst har du rätt! Bra journalistik kostar pengar, och måste få kosta pengar. Men när du prenumerar på en tidning betalar du inte för enskilda artiklar utan hela paketeringen. Vi tror att det är så man vill betala också för nyheter online. Det vill säga du prenumerar på varumärket SvD i alla kanaler och din prenumeration köper dig tillgång till allt.
Jan E: Jag kan förstå att drastiska nedskärningar, som att lägga ut sportjournalistiken på entreprenad, kan vara nödvändiga. Svårare att smälta är att ni presenterar detta som en offensiv satsning. Överhuvudtaget har SvD:s egen ”journalistik” om tidningens nedskärningar haft ett löjets skimmer över sig. Onödigt.
Samuelsson: Hej Jan, det är svårt att skriva om neddragningar på den egna redaktionen. Säkert hade vi kunnat göra det bättre.
Franz J: Jag, med nästan 20 års erfarenhet av journalistyrket, har aldrig uppfattat att ”redovisa allt” skulle vara ett positivt kvalitetsmått, såsom artikelförfattarna påstår. Det kvalificerade urvalet har däremot alltid stått för kvalitet. Men följande exempel på svd.se i dag är inte hög journalistisk kvalitet: ”Gå ner i vikt med en smoothie” samt ”Här är bästa stranden”. Sånt okritiskt trams förekommer tyvärr dagligen på Svd.se. Är det sånt som Lena K och Fredric syftar på i termen ”nya journalistiken”?
Karén: Hej Franz J
Jag tror att en nyhetssajt som SvD.se behöver innehålla både de snabba nyheterna för att du som läsare ska känna dig uppdaterad, den initierade bakgrunden och analysen men också ett urval av lättsammare material. Människor läser nyhetssajter av olika anledningar, och kommer dit helt olika tider på dygnet. Och då har även lättsammare material sin plats. Inte minst för att överraska och roa och för att kanske locka till läsning av sådant du inte visste du var intersserad av.
Nisse: Journalister hamnar allra längst ner på listan när svenska folket får klassa sitt förtroende för olika yrkesgrupper. Vad är Er självkritik ??
Samuelsson: Hej,
Journalister har varit dåliga på att ha en öppen dialog - i dag finns helt nya möjligheter till det och det tror jag kan påverka förtroendet positivt.
Calle: ”I dagens medievärld är snabbhet och tillgänglighet lika viktigt som analys och fördjupning” Är inte det väldigt feltänkt? Tror du inte konsumenten hittar snabbhet och tillgänglighet på andra ställen? SvD:s styrka torde väl vara analysen och fördjupningen? Ni lyfter gärna fram under streckets framgångar. Vad beror de framgångarna på?
Samuelsson: Hej Calle, Under Strecket är bland det starkaste vi har och svarar mot behovet av en fördjupad bild och kunskap. Det ska vi försöka omsätta på fler sätt. Men i mobilen är snabbhet en faktor.
Erik: Det verkar som kvalitet är detsamma som förut, men att man satsar på interaktiva grejor också. De stora grejorna prutas inte på, men alla bra ”mellangrejor”, eller hur?
Karén: Hej Erik
Morgontidningar har en lång tradition av redovisningsplikt. Det vill säga vi har publicerat ”allt” eftersom tidningen varit våra läsares främsta källa till information. Så är det inte längre. Numera får du dina nyheter från en mängd olika källor och plattformar under dygnet. Papperstidningen blir inte relevant om vi publicerar saker många redan läst 10-12 timmar tidigare. Och vad gäller den digitala journalistiken tror jag bara vi har sett början på den utvecklingen, det blir fantastiskt spännande att se vad mediehus i Sverige och på andra platser kommer att kunna hitta på för att berätta och analysera historier och nyheter.
olof n: Framförallt måste en journalist vara kunnig, idag beskrivs saker helt felaktigt,ex i SvD om flyg, ett flygplan har bara ”vingar” inte bakvingar, detta är stabilisatorn. Det behövs även korrläsning, skrivfelen är övervägande! Mer eftertanke..!
Samuelsson: Tack Olof, Mer eftertanke - det tar vi till oss!
Krister J: Hej redaktionen! I er artikel skriver ni citat ” I dagens medievärd är snabbhet och tillgänglighet lika viktig som analys och fördjupning”. Jag tycker tvärtom. Det jag söker är just analys och fördjupning för att bättre ”förstå” min samtid
Karén: Hej Krister
Tidigare har analys och fördjupning varit lika med kvalitetstidningar. Vi menar att man nu behöver addera begrepp som tillgänglighet (att vi finns på alla plattformar hela dygnet) och snabbhet (du ska känna att dig uppdaterad och informerad när du besökt oss). Det menar vi är viktiga kvalitetsbegrepp i tillägg till analys och fördjupning.
Ste Nohrborg: Ni säger att det är ert jobb att ta kvalitetsjournalistiken in i framtiden och för att lyckas med det måste ni ta tuffa beslut och ifrågasätta en del gamla sanningar. Kan ni ge exempel på tuffa beslut och gamla sanningar?
Samuelsson: Hej, det är allas vårt jobb, vi somtycker att kvalitetsjournalistik behövs. Att skära ner och tänka om vad gäller organisation en kräver tuffa beslut och påverkar många människor. Men den gamla sanningen att varje tidning måste göra allt själva kan i frågasättas.
Lotta Carlsson: Hej! DN är ju bäst på Stockholm, men nu har jag börjat följa er Stockholmsblogg på nätet varje vecka. Lär mig saker hela tiden! Ska även tidningsprenumeranterna få ta del av den typen av läsning framöver eller är det ”bara” på nätet? Sedan undrar jag om det är tänkt att ha liknande bloggar med läsarkontakt i andra ämnen framöver.
Samuelsson: Hej Lotta, kul att du gilla stockholmsblogen,den är en jättesuccé och något vi gärna gör mer av i tidningen!
Anders Svensson: Hur ser er satsning på Stockholm ut framöver?
Samuelsson: Hej Anders, en stor andel av våra läsare finns i Stockholm och det påverkar självklart vår journalistik. Ämnen som skola, trafik, vård är angelägna. Men också bevakningen av Stockholms näringsliv och kultur.
Adam Olsson: Ni skrev just detta: ”Journalister har varit dåliga på att ha en öppen dialog” Den dialogen finns hos kommentarerna i artiklarna, dock tas de kommentarerna bort, trots att de följer era regler till punkt och prickar. Varför?
Karén: Hej Adam
Vi tar bort de kommentarer som inte följer våra regler. Reglerna hittar du i anslutning till kommentarerna. Väldigt många kommentarer tas bort för att de är för långa. Vi har en teckenbegränsning om 500 tkn/kommentar, men många skriver upp emot 1000 tkn. Jag vill inte att våra kommentarsfältet ska fyllas av långa texter som få orkar, eller hinner läsa. Kommentarsfält generellt är en intressant fråga som jag ägnat många timmar och dagar åt att fundera över. Jag tycker inte att dagens system fungerar särskilt bra: diskussionen spårar ofta ur. Få vill hålla sig till ämnet och tonen kan bitvis vara ganska trist. Hur tycker du att de fungerar? Förslag på förbättringar?
Erik: Ang. Axel Sjöstedts inlägg. Jag håller helt med. Varfölr envisas papperstidningar att rapportera saker från t.ex. TT. Det stora majoriteten av läsarna har ju redan långt innan tidningen ens gick i tryck fått de nyheterna på annat sätt. SKa det vara så svårt med lite fördjupning, det är det enda stället som papperstidningen har ett berättigande numera.
Samuelsson: Hej Erik, i nya SvD som kommer under våren blir det ordentlig fördjupning varje dag, liksom analys och kvalificerad läsning. Samt världens bästa Under Strecket.
Peter: Ordet ”modernt” är ett missbrukat ord som används när någon inte orkar tänka igenom vad den vill ha sagt. Ofta känns det mer som ett tomt argument för att vederlägga en förändring. Vad menar ni med modernt?
Samuelsson: Hej Peter, ja modernt är ett ganska hopplöst ord. Men vi vill vara angelägna i vår samtid, relevanta helt enkelt.
Joakim: Skulle inte näringslivsdelen kunna utökas med ett dagligt inslag om ny teknik? Uppskattar de få gångerna det står om exempelvis MWC i Barcelona och CES i Las Vegas.
Samuelsson: Hej Joakim,
Bra idé, ny teknik, allt från gadgets till att bevaka branschen är på SvD Näringslivs priolista både i tidningen och på nliv.se
Jakob: Som ung läsare (läs 25 år) är svd med näringsliv som huvuduintresse den enda tidning jag följer, dagligen, flera gånger om dagen. Jag förstår att TT och dylika inköpta nyheter måste finnas för att fylla ut. Men något som är mest frusterande är när ingressen är längre än själva inehållet i brödtexten. Det ger mig en besk smak i munnen och det hela känns bara billigt. När man dessutom ser att den är direktöversatt från engelska (som liknas vid en google translate) känner jag mig inte ett dugg smartare, eller visare, utan mer dumförklarad och på ett sätt mjölkad. Om ni nu vill ha TT och diverse sensationsjournalistik, kan ni då inte bättra på språket och i alla fall lägga mer än 3 minuter på en copy/paste alternativt översättning? Passar på att ge en stor eloge för att cervenka är kvar i gamet. Släpp aldrig honom!
Samuelsson: Hej Jakob, kul att du gillar SvD Näringsliv. Vi gör oerhört mycket egen journalistik varje dag, men kompletterar med byråer som vi tycker håller bra kvalitet. Ska titta på formen för korta telegram. Direktöversatt låter illa - kan du skicka ett exempel?
Martin: Ett problem som jag ser i dagens journalistik är den relativt låga utbildningsgraden. Journalister saknar helt enkelt grundläggande ämneskunskaper som många läsare besitter. Detta blir rätt påtagligt inte minst i artiklar som rör de naturvetenskapliga ämnena.
Karén: Hej Martin
Jag håller inte med dig. Men först: våra journalister är väldigt breda i sin kompetens, men få är experter inom exempelvis en viss naturvetenskap. Då försöker vi jobba med externa skribenter som kan bidra med perspektiv och expertis. Men som journalist i dagens mediesamhället ställs betydligt större krav än det gjorde för 20 år sedan när jag själv började i yrket. Nu förväntas du - förutom att vara en duktig nyhetsjägare - också behärska flera publiceringssystem, reserach i databaser, rapporera i realtid, följa utvecklingen i sociala medier och mycket mycket mer.
Adam Olsson: Varför tar ni på SvD bort kommentarerna som faktiskt följer era kommentarsregler? De kommentarer som tas bort är oftast de som inte håller med om artikeln i fråga, eller de som kommer med ny fakta (givetvis i enlighet med rikets lagar). Min syn på kvalitetsjournalistik är att vi som läsare skall få fakta som vi sedan kan debattera, dvs vi vill inte ha åsikterna redan planterade.
Samuelsson: Hej Adam, vi vill ha en god och öppen debatt, då krävs spelregler. VI försöker tillämpa dem på bästa sätt för att skapa en bra miljö för samtalet.
Adam: Vilka ämnen är viktigast för SvD framöver?
Karén: Hej Adam
Vi brukar säga att vår målgrupp är den moderna storstadsmänniskan. Det betyder inte att den personen behöver bo i en storstad, men ofta är hen intersserad av ämnen som är relaterade till storstäder: trafik, miljö, skola, bostäder. Men otroligt många av våra läsare är också intresserade av internationella frågor: politik, ekonomi och gloablisering. OCh så klart kulturämnen som litteratur, film och musik.
Niklas: Hur vore det om ni införde en teckenräknare för kommentarsfälten så man ser hur mycket text som skrivits in? Det finns på andra ställen sedan lång tid och är ingen rocket science.
Karén: Hej Niklas
Oj vad vi har jobbat med just en sådan, och vad det skulle spara oss massor av modereringstid eftersom många av kommentarerna tas bort just för att de är för långa. Men tyvärr tillåter inte Disqus (vårt kommenteringsverkyg) en teckenbegränsning eller en räknare. Men vi ligger på dem om att utveckla en sådan möjlighet.
Jessica: Nya journalistiken - hur skiljer den sig från gammal journalistik. Är det med att den är mer dagsfärsk med direkta nyheter via nätet?
Samuelsson: Hej Jessica, med den nya journalistiken menar vi en journalistik som är närvarande och tillgänglig i många kanaler. Som förmår utnyttja varje kanals syrkor. Vår ambition är att skapa den nya journalistiken i samspel med våra läsare. Förr skapades journalistik i slutna rum, på redaktioner som inte hade daglig kontakt med läsare. I dag finns helt nya möjligheter - och krav.
Johan Franzon: Kommentar till Karén - jag tycker att när en person har missbrukat reglerna för kommentarsfältet tre gånger så är personen portad. Detta skulle skärpa disciplinen. Var har kommentarerna stängts för denna artikel - där ni uttalat önskade kommentarer.
Karén: Hej Johan
Det är en bra idé. Vi stänger redan av en del användare som brutit grovt mot våra regler. Ska absolut ta tre-fels-regeln i beaktande.
Niklas: Hur vore det om ni införde en teckenräknare för kommentarsfälten så man ser hur mycket text som skrivits in? Det finns på andra ställen sedan lång tid och är ingen rocket science.
Karén: Hej Niklas
Oj vad vi har jobbat med just en sådan, och vad det skulle spara oss massor av modereringstid eftersom många av kommentarerna tas bort just för att de är för långa. Men tyvärr tillåter inte Disqus (vårt kommenteringsverkyg) en teckenbegränsning eller en räknare. Men vi ligger på dem om att utveckla en sådan möjlighet.
Max: Varför saknas det kommersiell information kommentarsmiljön? Att intressant reklam i anslutning till intressant journalistik höjer läsvärdet är allmänt känt. Borde inte detsamma gälla för läsargenererad text?
Karén: Hej Max. Interssant tanke. Jag tycker vi ställer frågan till läsarna: Vad tycker ni? Skulle det kännas ok med annonser i kommentarsfälten, eller i direkt anslutning till dem?
Nila: Hur kan ni förvänta er att läsarna ska betala för kvalitet när ni själva inte gör det? Att göra sig av med personal för att spara pengar och inte anställa unga journalister som tvingas runt i ett kretslopp av otrygga anställningar gör ju att kvaliteten sjunker. Otrygga människor får aldrig chansen att utvecklas, fördjupa sig och ibland kastar man ut barnet med badvattnet när man gör sig av med de äldre, som har ett liv av erfarenhet. Varför spara på tjänster?
Samuelsson: Hej Nila, tack för synpunkterna. SvD har mycket stor redaktion på närmare 150 journalister, det kostar. Dessutom har vi ett nätverk av medarbetare ute i världen. Att samarbeta med internationella byråer och köpa in kvalificerat material från frilansare kostar också. Så visst betalar vi för kvalitet. Mediebranschen är i omvandling och det leder till besparingar bland annat på tjänster, men inte bara.
Nu avslutar vi chatten. Tack till alla läsare som har skickat in frågor och till Lena K Samuelsson och Fredric Karén som svarade.