I maj infördes en välbehövlig regel i plan- och bygglagen till gagn för alla som söker bygglov; bygglov ska beviljas eller avslås inom 10 veckor. Kommunerna måste nu tillsätta tillräckligt med resurser för att handläggningen ska gå rimligt snabbt.

Motsvarande krav borde ställas på länsstyrelserna som ger tillstånd för berg- och grustäkter.

Varken vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser eller andra anläggningar kan framställas utan bergmaterial, det vill säga bergkross, sand och grus. Inte heller underbyggnaden till bostäder, kontor och industrilokaler, betong eller asfalt kan framställas utan bergmaterial.

Men för att få fram detta material krävs täkter, som under drift innebär ett tillfälligt sår i naturen. Med lämplig efterbehandling kan dock såret läka och ge plats för nya naturvärden.

Naturskyddet väger tungt och omfattande miljöutredningar krävs innan en ny täkt kan få tillstånd att öppna. Det handlar i allmänhet om konsultkostnader på mer än en halv miljon kronor innan en komplett ansökan kan lämnas in till länsstyrelsen.

Där blir sedan ansökan liggande och den genomsnittliga handläggningstiden netto närmar sig nu ett år. Vi menar att det är alldeles för lång tid. Orsaken är att länsstyrelserna har för få handläggare, varav en del oerfarna, och att de på sistone drabbats av en snabb personalflykt.

Konsekvenserna av långa handläggningstider är att nya täkter i närheten av nya större väg- och järnvägsbyggen inte hinner prövas i rimlig tid, vilket gör att materialet får transporteras onödigt långt. Det fördyrar vägbygget och leder till onödig miljöbelastning, eftersom materialet är tungt och transporteras med dieseldrivna lastbilar.

Under 2011 har situationen snabbt försämrats. Regeringen har i en proposition 2010 föreslagit att prövningen av bland annat täkter ska koncentreras till sju län, men man har inte mäktat med att besluta om förslaget verkligen ska genomföras och hur det så fall ska gå till, var ärendeberedningen ska ske eller hur personalövergångar och övertalighet ska hanteras.

Resultatet är, föga överraskande, att handläggare i de 14 län som riskerar att stå utan jobb efter årsskiftet söker nytt arbete inom eller utanför länsstyrelsen. Länsstyrelserna vågar inte återbesätta tjänster eftersom de inte vet om de kommer att få finansiering för dem.

Täkthanteringen på länsstyrelserna hotar att kollapsa. Vi kräver därför att regeringen agerar utan dröjsmål. Den måste snarast bestämma hur beredningen av täktärenden skall ske.

Sedan bör regeringen sätta upp lika tydliga mål för beredning av täktärenden som man nyss infört för bygglov: från det att en ansökan kommit in bör nettotiden tills ärendet avgörs vara högst fem månader.

Detta kräver dock att regeringen ser till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser. Vi betalar idag en avgift på täkter i drift. Avgiften går in i ”svarta hålet”, det vill säga statens balansräkning, varefter pengar fördelas ut till länsstyrelserna. Kopplingen mellan vad vi betalar och vad vi får är svag eller rent av obefintlig. Avgiften har idag karaktären av en skatt.

Vi vill istället se en tydlig enkel koppling mellan den avgift som vi betalar och den motprestation vi får för våra avgifter. Vi föreslår att våra avgifter ska behandlas som en ”avgiftsintäkt” som disponeras av Miljöprövningen inom länsstyrelserna.

Detta är en modell som några myndigheter, till exempel Lantmäteriverket, redan arbetar efter. Modellen innebär bland annat att höjda avgifter skapar större resurser.

Som det ser ut nu borde täktavgiften sänkas. Vi får inte det vi behöver. Men vi skulle gärna betala mer än idag om vi fick en effektiv handläggning.

Det hör inte till vanligheterna att näringslivet ber om höjda statliga avgifter. Men vi skulle gärna betala mer än idag om vi fick en effektiv miljöprövning. Vi vill bidra till samhällets utveckling, som hämmas av administrativa brister på landets länsstyrelser.

GÖRAN LANDGREN

NCC Roads AB

PER-ANDERS TRUEDSSON

Skanska Asfalt och Betong AB

K-G KARLSSON

Peab Industri AB

BJÖRN STROKIRK

Branschföreningen SBMI