En finansminister möter ständigt människor som ställer krav på ansvar och rättvisa. Det är långt från teoretiska seminarier, kalkyler och fotnötter. Finansministerns vardag är ideologiska prioriteringar och vägval.
I går blev Anders Borgs politik på riktigt. Och i sin första budget bryter han moderaternas vallöfte om att alla skattesänkningar ska finansieras.

I budgeten föreslår regeringen sänkta skatter med 42 miljarder kronor år 2007 - varav sex miljarder kronor är ofinansierade. År 2008 sänker man skatten med 49 miljarder kronor - varav 14 miljarder är ofinansierade. Därtill använder man sig av dynamiska effekter om två miljarder kronor 2007 och 2,5 miljarder kronor 2008.

Sammantaget saknas det 24 miljarder kronor under 2007 och 2008 för att det ska gå ihop. Sämre start än så kan det knappast bli.

Den borgerliga regeringen tar över en välskött ekonomi. Tillväxten under andra kvartalet var hela 5,1 procent. I september anmäldes 56 000 nya jobb hos arbetsförmedlingen. Sedan i augusti i fjol har
sysselsättningen ökat med 93 000 personer, framför allt i tjänstesektorn.
Arbetslösheten sjunker. Enligt AMS var 4,2 procent öppet arbetslösa i september. Förra året startades 45 000 nya företag. Inflationen är låg.

De offentliga finanserna är starka. De offentliga överskotten uppgår i år till 2,8 procent av BNP. Statsskuldens andel av samhällsekonomin minskar.

Regeringen låtsats inte om detta och påstår att bordet inte alls är dukat. Nu gäller att motivera de besparingar som föreslås riksdagen. Besparingar som framför allt drabbar de arbetslösa.
Genom att ta ned ersättningsnivån i A-kassan tvingas de arbetslösa - enligt A-kassans regler - att ta ett anvisat arbete med lägre lön.

En heltidsarbetande undersköterska tjänar med tillägg för OB-ersättningar cirka 20 000 kronor i månaden. Efter 300 dagars arbetslöshet ligger A-kassan på 13 000 kronor i månaden.
Enligt reglerna måste han eller hon vara beredd att ta ett anvisat arbete med en lön som ligger 10 procent under A-kassan, det vill säga 11 700
kronor i månaden - före skatt. Annars riskerar han eller hon att bli avstängd från A-kassan.

Den nya lönen kommer med andra ord att vara drygt hälften så hög som innan arbetslösheten. ”Hälften kvar” får en ny innebörd i den borgerliga regeringens Sverige.

Så här beskrev Anders Borg sin syn på den generella välfärden i sin bok ”Generell välfärdspolitik - bara magiska ord?”:
”Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre- fyra decennierna. Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske.”
Längre bort än så kan man inte komma från socialdemokratisk politik.

Den borgerliga regeringens politik ökar inte bara klyftorna och orättvisorna. Den stärker heller inte Sverige i en hårdnande internationell konkurrens.

Fler
städjobb, fler barnflickor eller fler poolvakter ger inte ett litet, exportberoende land framgång.
Sveriges framtid ligger i mer kunskap, mer utbildning, mer forskning, mer marknadsföring och mer design i alla de produkter och tjänster som vi ska exportera. Sverige måste klättra högre upp på förädlingsstegen - inte ta steg nedåt.

Den borgerliga regeringen vill slopa hem-PC-reformen, som bidragit till Sveriges ställning som ledande it-nation. I stället ska barnflickor och städhjälp skattesubventioneras.

Ökad orättvisa och försämrad konkurrenskraft. Det blir den dubbla konsekvens av de nya moderaternas ekonomiska politik.
För att Sverige ska kunna fortsätta att vara ett land på framkant i globaliseringen tuffa tidevarv krävs sammanhållning och utjämning, trygghet och solidaritet. Inte motsatsen.

Därför kommer vi socialdemokrater att ta strid mot den nyliberala politik för ökad arbetslöshet och ojämlikhet som regeringen presenterade i går.