Johan Nilsson/SCANPIX
Sverige behöver säker tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser för näringsliv och konsumenter – samtidigt som utsläppen av växthusgaser måste minska. Därför bör vi satsa på energieffektivisering, ”åtgärder som leder till samma nytta med mindre mängd insatt energi” eller ”energianvändning i förhållande till BNP”.
Genom att använda energi på ett effektivt sätt kan vi få många positiva effekter:
• Ökad konkurrenskraft för näringslivet.
• Minskade kostnader för såväl hushåll som näringsliv.
• Nya marknader för nya energieffektiva produkter.
• Minskad klimatpåverkan.
• Fler affärsmöjligheter.
Att använda resurser och energi effektivt är centralt i en marknadsekonomi och blir en konkurrensfördel för de företag och ekonomier som lyckas bäst. Däremot är det inget självändamål att spara energi i absoluta tal, vilket föreslagits i det EU-direktiv som nu förhandlas i Bryssel. Vi tar bestämt avstånd från detta förslag, som vi anser skulle hämma Sveriges ekonomiska utveckling. Fokus måste istället vara ökad effektivitet mätt som intensitet, minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för energi.
Danmark har som ordförandeland deklarerat att man vill föra EU-direktivet i mål före halvårsskiftet. Redan den 15 juni har ministerrådet möte för att nå en överenskommelse, där energiminister Anna-Karin Hatt deltar från Sverige. Sedan kan beslut fattas av parlamentet redan inom en till två veckor. Så det är bråttom att agera – om Sverige ska få ha kvar sin handlingsfrihet att energieffektivisera istället för att skära ner på energianvändningen.
Med anledning av de energiutmaningar som ligger framför Sverige, startar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, projektet Ett energieffektivt samhälle. Projektet ska lämna förslag för att minska hindren och öka incitamenten för att genomföra kostnadseffektiv energieffektivisering i olika sektorer i samhället. Det handlar om bebyggelse, industri, transporter, skogs- och jordbruk samt tjänstesektor.
Riksdagen har antagit ett mål om 20 procents minskad energiintensitet i hela svenska ekonomin fram till 2020. För byggnader finns därutöver ett miljökvalitetsmål om 50 procents minskad energianvändning per ytenhet i bostäder och lokaler till år 2050. IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle har en än mer långtgående vision: 50 procents ökad energieffektivitet till 2050 för hela det svenska samhället.
Det finns stora fördelar med energieffektivisering. Den teknik som behövs för energieffektivisering är dessutom i de flesta fall redan tillgänglig för att starta processerna. Och de flesta åtgärderna kommer långsiktigt att vara lönsamma.
Trots det kan vi konstatera att kostnadseffektiv energieffektivisering inte genomförs. Hindren är en kombination av brist på kunskap, systemtänkande samt ekonomiska och administrativa resurser. Det handlar ofta också om attityder.
För att nå visionen för Ett energieffektivt samhälle behöver Sverige vidta en rad åtgärder inom flera sektorer. Om energianvändningen ska bli 50 procent mer effektiv fram till 2050 måste energieffektiviteten förbättras med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050. Det är en betydande men inte omöjlig utmaning, åtminstone inte om man jämför med den lika långa perioden 1972–2010. Under den perioden förbättrades nämligen energieffektiviteten i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år, enligt våra beräkningar.
Men, det kommer inte att gå av sig självt. Det krävs stora insatser inom både näringsliv och offentlig sektor, och naturligtvis också av konsumenterna. Från politiskt håll krävs effektiva incitament och styrmedel.
Ska vi lyckas nå visionen om ett energieffektivt Sverige måste näringsliv, offentlig sektor och konsumenter satsa. Och våra politiker måste se till att styrmedlen blir de rätta. Behåll rätt fokus – mer nytta för samma mängd energi, minskade kostnader och minskad miljöpåverkan! Inget EU-direktiv med tak för energianvändningen som bara leder till skadliga begränsningar för den ekonomiska utvecklingen.
LARS BERGMAN
ordförande IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm
JAN NORDLING
huvudprojektledare vid IVA för projektet Ett energieffektivt samhälle
BJÖRN O. NILSSON
verkställande direktör, IVA












