Krister Hammarbergh (M).

Polisen uppvisar otillfredsställande resultat när det gäller att klara upp och lagföra vardagsbrott.

Krister Hammarbergh

Vi har överlag en välfungerande polis i Sverige med duktiga, engagerade medarbetare som varje dag gör sitt yttersta för att medborgarna ska känna sig trygga. Vi har dock från alliansens sida sett ett allvarligt problem; polisen uppvisar otillfredsställande resultat när det gäller att klara upp och lagföra vardagsbrott. Vi ser det särskilt när det gäller tillgreppsbrotten, alltså stölder och inbrott, där den nationella uppklarningsprocenten endast ligger kring 2.5 procent. Den siffran är naturligtvis alldeles för låg och det finns en fara i att allmänhetens tilltro till rättsväsendet kan försvagas om inte resultaten förbättras.

Sedan 2006 har alliansen i den största satsningen på rättsväsendets olika delar på många år ökat antalet poliser i tjänst till över 20 000, fler än vad vi någonsin haft. Anslagen i statsbudgeten har mellan 2006 och 2011 ökat med 25 procent, vilket även det är en historisk satsning.

Problemet är att utifrån de skatter som vi medborgare satsar på polisen får vi i vissa avseenden för dåliga resultat tillbaka.

Orsakerna till detta är många och komplexa. En förklaring är att polisen fortfarande har en för dålig samordning och effektivitet vilket särskilt kommer till uttryck när det gäller utredning av olika former av vardagsbrottslighet. En välfungerande polis ska vara så nära medborgarna som möjligt och i det sammanhanget är det viktigt att peka på Polisorganisationskommitténs förslag om en sammanhållen, nationell polis med ett tydligt ledarskap och styrning.

Vi måste gå ifrån en organisation som fokuserar på verksamhetens enskilda funktioner och i stället skapa en organisation som genom flödeseffektivitet sätter strålkastarljuset på medborgarnas perspektiv och deras behov. Ytterst handlar det därför om att ta bort stuprörstänkandet och se till helheten. Det är en metodik som Migrationsverket arbetar med framgångsrikt och kallas för LEAN.

En polisorganisation närmare medborgarna handlar också om att polisen i större utsträckning än i dag ska bedriva sin verksamhet lokalt och med lokala perspektiv. Synliga poliser i lokalsamhället, vare sig det är på Södermalm i Stockholm eller i Pajala i Norrbotten, har en brottsförebyggande funktion samtidigt som de är nära till hands när brotten begås. Det är viktigt med ett helhetsperspektiv så att arbetet i yttre tjänst kopplas ihop med utredningsarbetet för att uppnå bättre resultat. Det ökar möjligheterna för polisorganisationen att bedriva ett effektivt utredningsarbete. Utifrån ett medborgarperspektiv fyller lokalt förankrade poliser en viktig funktion i att det generellt sätt ökar allmänhetens tilltro till polisen och deras förmåga att utreda och klara upp brott.

Vi tror att det utredningsstöd RPS har infört för poliser i yttre tjänst, PUST, möjliggör en bättre synlighet och tillgänglighet. Vi vet också att det nu finns ett bättre tekniskt stöd för att mer utredningsarbete ska kunna göras direkt på brottsplatsen. Ungdomsärenden ska snabbas upp genom att polisen ges möjlighet att ha förundersökningsansvaret i flera ärenden.

Med en ny modern organisation för polisen och en arbetsmetodik som fokuserar mer på helhet och flöden så har svensk polis de allra bästa förutsättningar att kunna visa upp betydligt bättre resultat framöver än vad vi ser i dag.

KRISTER HAMMARBERGH (M)

riksdagsledamot, gruppledare i Justitieutskottet